FanFanFan
Bara så jag känner just nu...
Min älskade lilla häst, så mycket jag vill göra för dig, du säger ingenting och kan inte tala, jag bara ser allt i dina vackra ögon!
Så. Fredagsmorgon, då gav vi oss av. Packat matsaäck för mig, rustat upp med världens thermokläder, packat godis till Pilo och alla reflexer på. Sen gav vi oss av. Jag var lite stressad för mina snälla hästar som "alltid" går in lösa i stallet skulle ju busa just idag! Men jag stängde övre tråden vid grinden till stora hagen så jag inte skulle behöva gå mil för att hämta dom. Pia såg tråden och svängde, *SPJOINK* jahopp tyckte jag. Det var den grinden och en lycklig Pilo sprang vidare in i stora hagen.
Det började äventyret... redan vid postlådorna hemma ville Pilo inte gå längre,men jag hade Montygrimman på så jag fick honom igång igen. Fast det var till att med lock och pock få honom till platsen där Helena och hennes kompis mötte upp oss. Då var jag sjöblöt efter att ha pulsat med honom genom snön och med hans fart. När han vill går han säkert runt 12 km/h. Puh!
Men vi satte igång sen mot travbanan. Efter ett tag hoppade jag upp på Pilo och åkte med för att vila benen. Hos min snälla ridlärare som bor halvvägs så vilade vi lite. Vi fick stalla hästarna och värma oss. Det var ca -14C.
Sen iväg igen. Eftersom Kalle,Pilo och Lukas inte gått ihop så mycket innan så är dom mycket nyfikna på varandra så var 20 eller var 100 meter så stannade alla tre och vägrade gå. För då skulle det nosas och sen gå efter principen "Om inte dom går, går inte jag!" SUCK!
Efter många om och men kom vi till travbanan, där var Pilo lite upprörd, han var ensam i undersökningsstallet. Sen skulle vi springa och Pilo blev på bättre humör då, han skulle ju på uppmaning springa livet ur matte. Hihi!
Vetrinären tyckte "en gång till men inte så SABLA fort!"
Då hon böjde ena benet stod han så lungt och fint, han slickade lite på min jacka och vände sig sen mot vet. Sen såg jag att han förnöjt tuggade på nått. Vetrinärens headset!
Tyvärr blev inget klarare efter böjprövet. Då Pilo har en gammal skada som gjorde honom sned så springer han ojämnt. Och hans gång blev varken till eller från av böjprovet.
Däremot har han en fläck ca 5cm i diameter på ryggen där han är öm.
Vi skulle kolla tänderna för att utesluta dom, men det tog vi idag (lördag) då det lät lite läskigt i vetrinärstallet.
Jag skulle stalla honom i ett travstall för att vila innan vi red hem, jag orkade inte bära han sadel så jag tänkte att han får bära den själv dit. Så jag drog inte åt sadelgjorden så hårt. Efter 100 meter longerade jag häst med sadel under magen. Pilo är ju dock så snäll och go att han lugnade sig snart och jag fick hjälp att dra upp sadeln av Malin som var så go och var med mig under undersökningen.
Efter fikan så sadlade vi upp och gav oss av hemmåt.
Lukas som är så lugn och saktmodig att det finns inte, han och Pilo drog upp tempot rejält då dom märkte att vi skulle hem.
Det kände konstigt att sitta på hästen som just var hos vetrinären och hålla honom för fulla muggar då han ville störta hem!
Han lyckades ju självklart trampa sig själv med brodd på vägen hem,men det såg värre ut än det var.
Minusgraderna rasade på vägen hem och likaså känsel i tår,händer och ansikte. Men vi höll oss vid gott mod! Pilo är ju registrerad som Pilo Ö.T. I travet får det ju inte finnas två hästar med samma namn ifall de skulle hamna i samma lopp. Så Pilos uppfödare efter många försök skulle regristrera honom inte orkade med fler försök sa han "jamen finns det en häst som heter Pilo Ö.T?" "eh. nej" "Då får han heta det!"
Så vi satt och försökte komma på vad det där Ö.T kan vara.
Östen Torsten?
Överbyggd travare?
Överste Taktarmästare? (när en häst taktar kan den bara inte stå still utan liksom travar på stället otåligt)
Ja, och så vidare.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lördag. Stel i varje kroppsdel, förkyld och dötrött gick jag upp och lät hästarna få frukost inne och tog ut dom en stund senare. Pilo var på gott humör och precis som vanligt.
Vetrinären kom senare för att kolla tänderna, för vi ville inte droga honom på travet för då hade vi ju inte kunnat rida hem.
Allt gick super, men hittade vi något fel. Nope!
Men då är det uteslutet i alla fall. Tänderna är fina!
Stackarn fick sen stå och svettas inne, biverkning av det lugnande.
Tyvärr är det så vi får göra nu. Vi vet att han har ont på ett ställe i ryggen,men böjprovet gav inget att gå på. Vetrinären sa dock att vi nu testade en häst som stått i två månader så det värsta kan ha "läkt" sig för tillfället. Så jag ska nu sätta igång honom och skritta och trava försiktigt. Då köra mest för lokselen trycker inte lika mycket på ryggen. Ringa Pilos ET igen och ta hjälp av henne och köpa Glukosamin för lederna. Sen ska jag se om jag ska köpa ett Back on Track täcke som han kan ha på ryggen. Då han har varit igång ett tag och är i mer eller mindre "normal" arbetstakt ska vi göra böjprov igen och se om det finns en skillnad då han är igång.
Hon sa att det inte är konstigt att han är öm och sliten eftersom hans kropp i 11 år gått och arbetat mot och med sig själv med hans snedhet. Kroppen försöker ju alltid avbelasta skador och efter tid så kommer det sätta sina spår. Trotts att det egentligen är logiskt känns det FÖRJÄVLIGT! Min häst har ONT!
Men det är lugnt. Det är bara att hitta ett sätt att arbeta med det här så han mår så bra som möjligt.
Det här blev långt, men jag behövde få ut allt.
TACK Helena med väninna,Malin och Atrid för hjälp och stöd under fredagen!
GULD VÄRT!
Min älskade lilla häst, så mycket jag vill göra för dig, du säger ingenting och kan inte tala, jag bara ser allt i dina vackra ögon!
Så. Fredagsmorgon, då gav vi oss av. Packat matsaäck för mig, rustat upp med världens thermokläder, packat godis till Pilo och alla reflexer på. Sen gav vi oss av. Jag var lite stressad för mina snälla hästar som "alltid" går in lösa i stallet skulle ju busa just idag! Men jag stängde övre tråden vid grinden till stora hagen så jag inte skulle behöva gå mil för att hämta dom. Pia såg tråden och svängde, *SPJOINK* jahopp tyckte jag. Det var den grinden och en lycklig Pilo sprang vidare in i stora hagen.
Det började äventyret... redan vid postlådorna hemma ville Pilo inte gå längre,men jag hade Montygrimman på så jag fick honom igång igen. Fast det var till att med lock och pock få honom till platsen där Helena och hennes kompis mötte upp oss. Då var jag sjöblöt efter att ha pulsat med honom genom snön och med hans fart. När han vill går han säkert runt 12 km/h. Puh!
Men vi satte igång sen mot travbanan. Efter ett tag hoppade jag upp på Pilo och åkte med för att vila benen. Hos min snälla ridlärare som bor halvvägs så vilade vi lite. Vi fick stalla hästarna och värma oss. Det var ca -14C.
Sen iväg igen. Eftersom Kalle,Pilo och Lukas inte gått ihop så mycket innan så är dom mycket nyfikna på varandra så var 20 eller var 100 meter så stannade alla tre och vägrade gå. För då skulle det nosas och sen gå efter principen "Om inte dom går, går inte jag!" SUCK!
Efter många om och men kom vi till travbanan, där var Pilo lite upprörd, han var ensam i undersökningsstallet. Sen skulle vi springa och Pilo blev på bättre humör då, han skulle ju på uppmaning springa livet ur matte. Hihi!
Vetrinären tyckte "en gång till men inte så SABLA fort!"
Då hon böjde ena benet stod han så lungt och fint, han slickade lite på min jacka och vände sig sen mot vet. Sen såg jag att han förnöjt tuggade på nått. Vetrinärens headset!
Tyvärr blev inget klarare efter böjprövet. Då Pilo har en gammal skada som gjorde honom sned så springer han ojämnt. Och hans gång blev varken till eller från av böjprovet.
Däremot har han en fläck ca 5cm i diameter på ryggen där han är öm.
Vi skulle kolla tänderna för att utesluta dom, men det tog vi idag (lördag) då det lät lite läskigt i vetrinärstallet.
Jag skulle stalla honom i ett travstall för att vila innan vi red hem, jag orkade inte bära han sadel så jag tänkte att han får bära den själv dit. Så jag drog inte åt sadelgjorden så hårt. Efter 100 meter longerade jag häst med sadel under magen. Pilo är ju dock så snäll och go att han lugnade sig snart och jag fick hjälp att dra upp sadeln av Malin som var så go och var med mig under undersökningen.
Efter fikan så sadlade vi upp och gav oss av hemmåt.
Lukas som är så lugn och saktmodig att det finns inte, han och Pilo drog upp tempot rejält då dom märkte att vi skulle hem.
Det kände konstigt att sitta på hästen som just var hos vetrinären och hålla honom för fulla muggar då han ville störta hem!
Han lyckades ju självklart trampa sig själv med brodd på vägen hem,men det såg värre ut än det var.
Minusgraderna rasade på vägen hem och likaså känsel i tår,händer och ansikte. Men vi höll oss vid gott mod! Pilo är ju registrerad som Pilo Ö.T. I travet får det ju inte finnas två hästar med samma namn ifall de skulle hamna i samma lopp. Så Pilos uppfödare efter många försök skulle regristrera honom inte orkade med fler försök sa han "jamen finns det en häst som heter Pilo Ö.T?" "eh. nej" "Då får han heta det!"
Så vi satt och försökte komma på vad det där Ö.T kan vara.
Östen Torsten?
Överbyggd travare?
Överste Taktarmästare? (när en häst taktar kan den bara inte stå still utan liksom travar på stället otåligt)
Ja, och så vidare.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lördag. Stel i varje kroppsdel, förkyld och dötrött gick jag upp och lät hästarna få frukost inne och tog ut dom en stund senare. Pilo var på gott humör och precis som vanligt.
Vetrinären kom senare för att kolla tänderna, för vi ville inte droga honom på travet för då hade vi ju inte kunnat rida hem.
Allt gick super, men hittade vi något fel. Nope!
Men då är det uteslutet i alla fall. Tänderna är fina!
Stackarn fick sen stå och svettas inne, biverkning av det lugnande.
Tyvärr är det så vi får göra nu. Vi vet att han har ont på ett ställe i ryggen,men böjprovet gav inget att gå på. Vetrinären sa dock att vi nu testade en häst som stått i två månader så det värsta kan ha "läkt" sig för tillfället. Så jag ska nu sätta igång honom och skritta och trava försiktigt. Då köra mest för lokselen trycker inte lika mycket på ryggen. Ringa Pilos ET igen och ta hjälp av henne och köpa Glukosamin för lederna. Sen ska jag se om jag ska köpa ett Back on Track täcke som han kan ha på ryggen. Då han har varit igång ett tag och är i mer eller mindre "normal" arbetstakt ska vi göra böjprov igen och se om det finns en skillnad då han är igång.
Hon sa att det inte är konstigt att han är öm och sliten eftersom hans kropp i 11 år gått och arbetat mot och med sig själv med hans snedhet. Kroppen försöker ju alltid avbelasta skador och efter tid så kommer det sätta sina spår. Trotts att det egentligen är logiskt känns det FÖRJÄVLIGT! Min häst har ONT!
Men det är lugnt. Det är bara att hitta ett sätt att arbeta med det här så han mår så bra som möjligt.
Det här blev långt, men jag behövde få ut allt.
TACK Helena med väninna,Malin och Atrid för hjälp och stöd under fredagen!
GULD VÄRT!
Kommentarer
Trackback
