Sommarlovet 2010

Det är här en sommar med många "sista" som Lilla Ekot brukar säga
När vi leker så brukar det alltid vara "en sista" innan vi kan göra något annat. Om vi är på Maribergsskogen så ska hon bara gunga en sista, åka rutshkanan en sista, hälsa på grisen en sista osv osv.
Tyvärr är det bara många tråkiga sista jag har kvar...

Sista sommaren på Glaskogenm kommer sakna det stället fruktansvärt!
Sista "sommarlovet" för jag har bara en termin kvar.. förhoppningsvis får jag jobb efter jul ;)
Sista sommaren med gänget... Jag, Pilo och Pia

Det börjar sakta sjunka in, men det gör fortfarande så ont att det känns som hela hjärtat domnar av smärta när jag tänker på det. Att det är min älskade Madames sista sommar.
Jag har pratat med holländarna och Birgit och som det ser ut just nu så blir det av i November, men allt beror ju självklart på hur hon mår.
Just nu är det "som vanligt". Ganska OK faktiskt. Hon travar runt lite spontant då och då. Det som är värst just nu är väll alla insekter och ... fästingar (!). Jag har ALDRIG tidigare sett fästing på häst, fast jag har hört talas om det. Men nu har jag plockat flera stycken och än värre fått tagit hand om infekterade bett. Men jag köpte en ny spraylösning igår som jag inte testat tidigare och än så länge håller den vad den lovar.
Jag har hört från andra att äldre och yngre hästar också är lättare utsatta för fästingar.
Hästarna står ju bara ca 2 km hemifrån så blir det för illa så åker dom hem.
Jag vill helst inte bara för att vi har just mockat ur och fräst hagen och den behöver vila, vi har inte hunnit så om än heller. Sen så går dom bra ihop med Lukas. Fast stackarn är så dumsnäll att tom Pilo mobbar bort honom då och då. Han är som en stor stor nallebjörn.

Antal förstörda flughuvor av Pilo är nu uppe i: 3.
Han var så söt häromdan gubben, han gick under en tallgren och jag kunde se hur idélampan tändes på honom. Han backade tillbaka och sen dansade lite två steg hit, två steg dit och gungade hela rumpan så att grenen kliade honom. Han är smart min pojk, men det såg lite roligt ut. Speciellt hans bakdelssidohopp.

Jag försökte träna igår på ett fält Helena har visat mig, men det var lite svårt. Men det är inte konstigt då vi inte har varit ute på länge. Det fanns ingen koncentration längre än tio steg och sen började "travhetsen" komma och huvudet flög upp och formen försvann helt.  Men det var ändå en underbar ridtur. Vi sträckte ut över några fält och lummade en del i skogen. Bara gos!





Clouds will rage and
Storms will race in
But you will be safe in my arms
Rains will pour down
Waves will crash all around
But you will be safe in my arms

Castles they might crumble

Dreams may not come true
But you are never all alone
Cause I will always
Always love you





Juni,Juli,Augusti,September,Oktober... November

Idag pratade jag med Pias ägare...
Fruktansvärt för jävla asjobbigt!
Men det är ett nödvändigt ont, var, hur, när frågor som måste besvaras.
Jag verkligen avskyr det här!

Däremot så har jag två saker att glädjas åt
För det första så kommer jag att få ha hästarna tillsammans nästan hela sommaren.
Sen så kommer Pia att få stanna på gården föralltid.

Eftersom L är i Australien så vill de helst vänta med att låta henne få somna in till November, men det är beroende på hur hon mår. Om jag ska vara ärlig så vet jag inte om det kommer att gå.
Då är det långt in på hösten och marken kommer att vara jättelerig och hård och mjuk om vartannat.
Men vi vet ju inte hur vädret kommer att vara då... och hon kanske är fräsh då ändå.. det går ju så upp och ner.
Fast går det inte så går det inte och då får det bli innan.

Nu ska jag beställa papper för tillåtelse att få begrava henne på gården, ringa Birgit för råd och för att be henne att sköta avlivningen, och sen ringa Eje som har grävmaskin

Tror jag ska gå och krypa ner i sängen med mina kort och näsdukar ett tag till...

Men som älskling sa, jag har en hel sommar framför mig att göra den bästa hon nånsin haft
Här kommer lite bilder från betet





RSS 2.0