Nytt kapitel
I veckan började ett nytt kapitel i mitt liv.
Livet som lärare.
Och åååååååhhhhhhh vad det är kul!
"Mina" barn är supergoa och underbara allihop! Efter APT (arbetsplatsträff) i fredags så har jag även fått två ansvarsbarn! IK!
Alltså ska jag ha två utvecklingssamtal och två barn som jag kommer att följa närmare.
Men det har bara gått en vecka än så länge ;) Jag kommer med mer uppdatering.
Jag har också fått egna uppgifter att göra så jag känner mig som kollega. Jag visste inte vad jag hade att förvänta mig, men det känns som att de accepterade mina åsikter.
Det är OK att bo borta under veckan än så länge, men jag saknar min älskling oerhört.
Däremot så har jag två hästar att lägga energi på, och det behövs. Borka behöver mycket hantering och Pilo behöver träning. Han är så underbar min älskade häst. Jag har saknat honom så mycket!
Borka börjar bli min vän, men hon är svårflörtad. Hon har gått på utedrift i två år och varit mamma så hon vill att saker och ting ska va på hennes villkor helst.
Jag ska köpa en longergjord och arbeta henne mer från marken.
Nu har jag ju lön!
I lördags var jag och älskling ute och gick i solen när jag fick en stund av bara ren eufori kom genom mig!
Jag var ledig, jag hade fått lön för veckan, jag var med min älskade man och alla mina nära och kära lever och mår bra. Jag är färdig med min utbildning och har jobb ett halvår framöver.
Nej. Inget att klaga på.
Oh, nästa vecka ska jag troligtvis börja med Zumba!
Hej och hå vad det ska gå!
Nytt kapitel i livet börjar nu och det börjar bra!
Livet som lärare.
Och åååååååhhhhhhh vad det är kul!
"Mina" barn är supergoa och underbara allihop! Efter APT (arbetsplatsträff) i fredags så har jag även fått två ansvarsbarn! IK!
Alltså ska jag ha två utvecklingssamtal och två barn som jag kommer att följa närmare.
Men det har bara gått en vecka än så länge ;) Jag kommer med mer uppdatering.
Jag har också fått egna uppgifter att göra så jag känner mig som kollega. Jag visste inte vad jag hade att förvänta mig, men det känns som att de accepterade mina åsikter.
Det är OK att bo borta under veckan än så länge, men jag saknar min älskling oerhört.
Däremot så har jag två hästar att lägga energi på, och det behövs. Borka behöver mycket hantering och Pilo behöver träning. Han är så underbar min älskade häst. Jag har saknat honom så mycket!
Borka börjar bli min vän, men hon är svårflörtad. Hon har gått på utedrift i två år och varit mamma så hon vill att saker och ting ska va på hennes villkor helst.
Jag ska köpa en longergjord och arbeta henne mer från marken.
Nu har jag ju lön!
I lördags var jag och älskling ute och gick i solen när jag fick en stund av bara ren eufori kom genom mig!
Jag var ledig, jag hade fått lön för veckan, jag var med min älskade man och alla mina nära och kära lever och mår bra. Jag är färdig med min utbildning och har jobb ett halvår framöver.
Nej. Inget att klaga på.
Oh, nästa vecka ska jag troligtvis börja med Zumba!
Hej och hå vad det ska gå!
Nytt kapitel i livet börjar nu och det börjar bra!
Fuckin perfect!
http://www.youtube.com/watch?v=ocDlOD1Hw9k
Allt jag kan tänka på är alla svarta år, men på något vis vann jag.
I fredags tog jag emot priset!
Jag har en utbildning!
Jag är en utexaminerad lärare!
Take that alla jävla demoner!
Take that mitt förra liv!
Jag är färdig!
Och KAU har gjort mig till en helt annan människa än när jag började för 3,5 år sedan.
Med KAU menar jag alla underbara, inspirerande människor jag träffat på vägen!
Mina soltjejer!Ni vet vilka ni är!
Och fantastiska lärare som öppnat min vilja för att vilja lära mig mer!
Önskar att jag kunde få alla omkring mig att förstå hur mycket all stöttning betytt för mig
Älskar er!
Min älskade ü, du kan göra det!
Du kan klättra upp, jag vet att du kan!
Tro på dig, du är så stark!
You are perfect to me!
-------------------------------------------------------------------------
Imorgon börjar mitt liv som lärare!
Allt jag kan tänka på är alla svarta år, men på något vis vann jag.
I fredags tog jag emot priset!
Jag har en utbildning!
Jag är en utexaminerad lärare!
Take that alla jävla demoner!
Take that mitt förra liv!
Jag är färdig!
Och KAU har gjort mig till en helt annan människa än när jag började för 3,5 år sedan.
Med KAU menar jag alla underbara, inspirerande människor jag träffat på vägen!
Mina soltjejer!Ni vet vilka ni är!
Och fantastiska lärare som öppnat min vilja för att vilja lära mig mer!
Önskar att jag kunde få alla omkring mig att förstå hur mycket all stöttning betytt för mig
Älskar er!
Min älskade ü, du kan göra det!
Du kan klättra upp, jag vet att du kan!
Tro på dig, du är så stark!
You are perfect to me!
-------------------------------------------------------------------------
Imorgon börjar mitt liv som lärare!
Bli människa igen
Börjar komma nära slutet på en fyra dagars "ledighet".
Kallar det så för att jag är hemma, hos älsklingen, och bara planerar mina egna dagar med honom och vad som jag ska göra, när jag vill göra det. Helt underbart!
Hade tänkt göra mycket mer än vad jag gjort nu under helgen, men so what. Det hinns med.
Det är inget akut ändå och jag vet att fyra sådana här dagar inte kommer att komma på länge till. Så jag ska göra mitt bästa av att göra så lite som möjligt ;)
Hittils har det gått riktigt bra. Äta, sova, läsa opponeringsarbete/läsa skönlitteratur och sen bara få gå runt och ströplocka i lägenheten. Fixa tvätt och sånt utan stress. Lovhely!
Det bästa av allt är bara all tid med älskling! När jag nu fått jobb sju mil bort kommer vi inte se varandra lika ofta och det skär i mig innan jag har börjat.
Men det är bara sex månader och jag har pendlat förr och längre tid, men det fanns ju ett skäl till att jag sedan tog jobbet i "staden".
Däremot kommer jag få vara närmare djuren och det är big plus!
Dessutom kan arbetet på gården hjälpa mig att bli i form igen. Den här hösten har inte varit snäll emot mig, jag har inte heller varit snäll emot mig. Jag har gett mig själv alldeless för mycket "synd om mig" godis när jag jobbat med examensarbetet och pga av ryggsmärtorna så har jag rört mig mindre.
Nu är det slut på det!
Min rygg börjar sakta, sakta bli bättre och Gumma mi har sagt att vi ska köpa gymkort... har hon sagt det är det lika gjort. Något envis den damen. Men å andra sidan, det kan behövas om jag ska ha någon chans att slå Solsara senare i vår. Mitt träningsschema gick ju liksom i kras när ryggen gjorde det.
Sen ser jag fram emot att få igång mig och Pilo och börja träna för Astrid igen! Det vore sååå kul. Funderar även på att kanske åka på clinic med Borka. Ska bara prata med hennes ägare först. Annars lägger jag ner tiden på att få Pilo in i en transport för en gång skull och åker med honom... det är tilllåtet att drömma ;)
Japp... en fruktansvärd höst senare och jag tror jag börjar att bli människa igen. Jag ska bara överleva opponeringen och examinationen!
Kallar det så för att jag är hemma, hos älsklingen, och bara planerar mina egna dagar med honom och vad som jag ska göra, när jag vill göra det. Helt underbart!
Hade tänkt göra mycket mer än vad jag gjort nu under helgen, men so what. Det hinns med.
Det är inget akut ändå och jag vet att fyra sådana här dagar inte kommer att komma på länge till. Så jag ska göra mitt bästa av att göra så lite som möjligt ;)
Hittils har det gått riktigt bra. Äta, sova, läsa opponeringsarbete/läsa skönlitteratur och sen bara få gå runt och ströplocka i lägenheten. Fixa tvätt och sånt utan stress. Lovhely!
Det bästa av allt är bara all tid med älskling! När jag nu fått jobb sju mil bort kommer vi inte se varandra lika ofta och det skär i mig innan jag har börjat.
Men det är bara sex månader och jag har pendlat förr och längre tid, men det fanns ju ett skäl till att jag sedan tog jobbet i "staden".
Däremot kommer jag få vara närmare djuren och det är big plus!
Dessutom kan arbetet på gården hjälpa mig att bli i form igen. Den här hösten har inte varit snäll emot mig, jag har inte heller varit snäll emot mig. Jag har gett mig själv alldeless för mycket "synd om mig" godis när jag jobbat med examensarbetet och pga av ryggsmärtorna så har jag rört mig mindre.
Nu är det slut på det!
Min rygg börjar sakta, sakta bli bättre och Gumma mi har sagt att vi ska köpa gymkort... har hon sagt det är det lika gjort. Något envis den damen. Men å andra sidan, det kan behövas om jag ska ha någon chans att slå Solsara senare i vår. Mitt träningsschema gick ju liksom i kras när ryggen gjorde det.
Sen ser jag fram emot att få igång mig och Pilo och börja träna för Astrid igen! Det vore sååå kul. Funderar även på att kanske åka på clinic med Borka. Ska bara prata med hennes ägare först. Annars lägger jag ner tiden på att få Pilo in i en transport för en gång skull och åker med honom... det är tilllåtet att drömma ;)
Japp... en fruktansvärd höst senare och jag tror jag börjar att bli människa igen. Jag ska bara överleva opponeringen och examinationen!
Inspiration
Något som jag verkligen lidit av under den här terminen har varit inspiration till allt.
Till Xarbetet
Till hästarna
Till att fortsätta med vardagen
Att förlora Madame har verkligen slagit luften ur mig, sedan mycket annat vid sidan av, men det är inget jag tar här.
Det var även så att efter vi pressade hö så fick jag fruktansvärt ont i ryggslutet. Men att pressa hö och lyfta balar hit och dit en hel dag är ju krävande och inte så ergonomiskt.
Så jag tänkte i min enfald att det här ger sig nog, hörde även min farfar "ryggont arbetar man bort".
Jajjemen, jag arbetade på som vanligt. Efter två månader har jag gett upp. Jag var hos en läkare i veckan och hon gav mig det underbara ultimatumet.
"Fortsätt med ridningen, och förstör dig eller sluta rid din häst och rädda ryggen. Det enda jag kan ge dig är smärtstillande. Du kan börja med receptfria, blir det sämre kan du få starkare."
Pilo är ju sned, och det har inte blivit bättre när jag studerat i 3 1/2 år. Han har tappat muskler, kondition och hållning. Och på honom blir det mer tydligt pga av hans gamla skada. Han favoritiserar en sida och det känns tydligare nu än tidigare.
Vilket gör allt så dumt, för att nu när jag slutar studera har jag ju tänkt få igång honom igen. Bygga upp honom igen. Han är 15, det är inte rättvist att ge upp ridningen när det är den som bygger upp honom.
Den förenar oss, den bygger upp mig själsligt!
På något sätt känns det som om jag förlorat båda mina älskade hästar då!
Det låter drastiskt jag vet, men jag behöver Pilo mer än någonsin nu, Madame fattas mig så!
Dock gick jag ut ifrån vårdscentralen helt förtvivlad och ringde mina föräldrar, de finns alltid där.
"Ingen fara, det var ett utlåtande, ring den här oseopaten nu och boka tid hos honom. Han hjälpte mig."
Sagt och gjort. Jag har tid under veckan. Jag ringde även den oseopat som finns på orten och hade tid hos honom i fredags och han sa att två ligament hade hamnat fel. Han erbjöd sig också att åka och titta på Pilo för att få större förståelse för hur min muskelatur rör sig då jag rider honom, och billigt dessutom eftersom han ser det som ett lärtillfälle!
Xarbetet fick jag hjärnsläpp på, men så många erbjöd sig att hjälpa till och nu känns det som om nånting håller på att hända och att jag är på väg upp på två fötter igen.
Tack och lov för alla människor som finns runt omkring när världen faller oavsett vad det gäller!
Föräldrar, syskon och vänner!
Men mest av allt, min älskade man!
Den här filmen och låten älskar jag!
Bara lyckan och kärleken får mig att tänka på att även om ridningen med Pilo eventuellt har ett slut så är det inte änden på vår vänskap. Det finns så mycket mer! Det var ju inte enbart för ridningen jag köpte honom, jag ville ju ha en vän, och det är det mina hästar har varit mest, det var det Madame lärde mig främst av allt!
Jag tror även ni som läser och inte håller på med hästar kan få ut mycket av den,( jag har ju iof ingen aning om vilka ni är).
http://www.youtube.com/watch?v=J1mUi_ncEBY
Inspiration finns, man måste bara lära sig leta efter den.
Till Xarbetet
Till hästarna
Till att fortsätta med vardagen
Att förlora Madame har verkligen slagit luften ur mig, sedan mycket annat vid sidan av, men det är inget jag tar här.
Det var även så att efter vi pressade hö så fick jag fruktansvärt ont i ryggslutet. Men att pressa hö och lyfta balar hit och dit en hel dag är ju krävande och inte så ergonomiskt.
Så jag tänkte i min enfald att det här ger sig nog, hörde även min farfar "ryggont arbetar man bort".
Jajjemen, jag arbetade på som vanligt. Efter två månader har jag gett upp. Jag var hos en läkare i veckan och hon gav mig det underbara ultimatumet.
"Fortsätt med ridningen, och förstör dig eller sluta rid din häst och rädda ryggen. Det enda jag kan ge dig är smärtstillande. Du kan börja med receptfria, blir det sämre kan du få starkare."
Pilo är ju sned, och det har inte blivit bättre när jag studerat i 3 1/2 år. Han har tappat muskler, kondition och hållning. Och på honom blir det mer tydligt pga av hans gamla skada. Han favoritiserar en sida och det känns tydligare nu än tidigare.
Vilket gör allt så dumt, för att nu när jag slutar studera har jag ju tänkt få igång honom igen. Bygga upp honom igen. Han är 15, det är inte rättvist att ge upp ridningen när det är den som bygger upp honom.
Den förenar oss, den bygger upp mig själsligt!
På något sätt känns det som om jag förlorat båda mina älskade hästar då!
Det låter drastiskt jag vet, men jag behöver Pilo mer än någonsin nu, Madame fattas mig så!
Dock gick jag ut ifrån vårdscentralen helt förtvivlad och ringde mina föräldrar, de finns alltid där.
"Ingen fara, det var ett utlåtande, ring den här oseopaten nu och boka tid hos honom. Han hjälpte mig."
Sagt och gjort. Jag har tid under veckan. Jag ringde även den oseopat som finns på orten och hade tid hos honom i fredags och han sa att två ligament hade hamnat fel. Han erbjöd sig också att åka och titta på Pilo för att få större förståelse för hur min muskelatur rör sig då jag rider honom, och billigt dessutom eftersom han ser det som ett lärtillfälle!
Xarbetet fick jag hjärnsläpp på, men så många erbjöd sig att hjälpa till och nu känns det som om nånting håller på att hända och att jag är på väg upp på två fötter igen.
Tack och lov för alla människor som finns runt omkring när världen faller oavsett vad det gäller!
Föräldrar, syskon och vänner!
Men mest av allt, min älskade man!
Den här filmen och låten älskar jag!
Bara lyckan och kärleken får mig att tänka på att även om ridningen med Pilo eventuellt har ett slut så är det inte änden på vår vänskap. Det finns så mycket mer! Det var ju inte enbart för ridningen jag köpte honom, jag ville ju ha en vän, och det är det mina hästar har varit mest, det var det Madame lärde mig främst av allt!
Jag tror även ni som läser och inte håller på med hästar kan få ut mycket av den,( jag har ju iof ingen aning om vilka ni är).
http://www.youtube.com/watch?v=J1mUi_ncEBY
Inspiration finns, man måste bara lära sig leta efter den.
Med katt i knä't
Så sitter jag ensam hemma på gården.
Allt är bra antar jag, efter omständigheterna. Allt är klart. Inte fått godkännande från landstinget än, men det kommer nog inte vara något problem. Sen ska jag ringa grävarn och vår vän som ska utföra allt.
Men hon mår bra och det är allt som betyder nått. Jag vill bara det bästa för henne.
Pilo mår också bra, fast jag tror att jag snart kommer åka av, han är pig så in i 17. Men vi har ca 1 och en halv - 2 veckor kvar av att skritta.
Skrittade en annan väg idag och på den stigen finns en backe vi brukat galoppera i, Pilo laddade redan innan och sen ville han bara slänga sig iväg. Nör jag höll emot så sparkade han bakut av irritation! Min häst! Pilo!
Jag kan räkna gångerna han gjort det på en hand!
Han kommer snart explodera tror jag, ska ringa Ulrika och fråga om jag inte kan trava med honom för annars kommer det bli farligt är jag rädd.
Han taktade och var så pigg förra gången vi var ute och var så spänd att padden skavde bor pälsen framför sadeln!
Det är ohålllbart...
Skolarbetet går sådär. Jag har däremot kommit på hur jag ska lägga upp framförandet och har en sida kvar på uppsattsen. Men alla mina tankar är hos barnen just nu och Cuppsattsen. Uscha,uscha,uscha!
Det jobbigaste är att jag varit så sjuk, och det har inte gett sig än, att jag inte har orkat skriva eller träna och det sätter sina spår fysiskt och psykiskt.
Vill bara bli frisk.
Förövrigt så har jag världens bästa man! Älskar honom så otroligt mycket!
Hoppas ni alla andra mår bra!
Allt är bra antar jag, efter omständigheterna. Allt är klart. Inte fått godkännande från landstinget än, men det kommer nog inte vara något problem. Sen ska jag ringa grävarn och vår vän som ska utföra allt.
Men hon mår bra och det är allt som betyder nått. Jag vill bara det bästa för henne.
Pilo mår också bra, fast jag tror att jag snart kommer åka av, han är pig så in i 17. Men vi har ca 1 och en halv - 2 veckor kvar av att skritta.
Skrittade en annan väg idag och på den stigen finns en backe vi brukat galoppera i, Pilo laddade redan innan och sen ville han bara slänga sig iväg. Nör jag höll emot så sparkade han bakut av irritation! Min häst! Pilo!
Jag kan räkna gångerna han gjort det på en hand!
Han kommer snart explodera tror jag, ska ringa Ulrika och fråga om jag inte kan trava med honom för annars kommer det bli farligt är jag rädd.
Han taktade och var så pigg förra gången vi var ute och var så spänd att padden skavde bor pälsen framför sadeln!
Det är ohålllbart...
Skolarbetet går sådär. Jag har däremot kommit på hur jag ska lägga upp framförandet och har en sida kvar på uppsattsen. Men alla mina tankar är hos barnen just nu och Cuppsattsen. Uscha,uscha,uscha!
Det jobbigaste är att jag varit så sjuk, och det har inte gett sig än, att jag inte har orkat skriva eller träna och det sätter sina spår fysiskt och psykiskt.
Vill bara bli frisk.
Förövrigt så har jag världens bästa man! Älskar honom så otroligt mycket!
Hoppas ni alla andra mår bra!
Hi ho, lets go!
Har haft en otrolig dag, trodde först att det skulle bli katastrof efter lite sömn och ösregn ute.
Men ut med hästarna och sen efter frukosten drog jag och pappa igång med att få in veden. Efter två lass så
sa vi oss besegrade utav regnet och tog en fika och eldade i kokspisen för att få värme till kroppen igen. För fasen va kallt det är ute! Regnet avtog och vi gick ut igen. Sju lass senare så var vi något trötta och magen skrek, så in och göra mat, vi åt och tittade på ett av mina favoritprogram, Animal police på Animal planet. Visst är det horribelt att folk kan behandla djur på det sättet, MEN det visar också att det finns människor där ute som också tänker som jag som vill rädda djur och som gör det också! Fanns djurpoliser i Sverige skulle jag bli en.
Sen ut igen och vi körde in de två sista lassen med ved och städade ute på gårdsplanen.
Solen lyste och det var friskt i luften så, hej och hå tänkte jag nu ska jag ut och rida.
Bytte om och sprang ner till stallet, mockade och tog in hästarna, precis när jag fått på Pilo sadeln, vad hör jag...'
dripp, dropp, dripp, dropp. Damn!
Men "nejnej... allt är klart här, jag ska ut!"
Så, på med de numera invigda ridregnbyxorna, STORA ridregnrocken och så lät jag sadelskyddet sitta kvar på.
Väl ute så slokade Pilos öron på momangen, men han gick på.
Det var lite trippigt på vägen för bilarnas hjul skvätter vatten när de kör förbi och han avskyr verkligen vatten. Fast han var mycket duktig ändå, trodde det skulle blir en bra tur ändå för nästan halvvägs så slutade det regna, men istället då så... BA BOOOOM. Ja, åska, självklart!
Så då vände vi hem i en korsning. På väg hem släppte vädret på alla spärrar och det började hällregna och åska.
Det var svårt att hålla honom lugn på vägen för det är inte många som saktar ner tyvärr, men det gick bra.
Jag valde nog rätt för det regnar fortfarande. Hoppas det håller uppe imorn.
Den korta turen gav mig ialla fall tid för att skriva ett skolarbete i förtid och senare ska jag läsa mer boken jag har med mig hem.
Jag är väldigt peppad inför skolan nu. Älskling hjälpte mig storstäda hela lägenheten iförrgår och vi har fått nya soffan, den är så fin! Vi har dessutom fått upp våra tavlor och pappa ska hjälpa mig sätta upp fotolister jag har köpt på IKEA imorn. Så skönt att få lägenheten mer som ett "hem" äntligen.
Sen så börjar löparskorna kännas bättre efter några turer nu, måste hålla igång!
Nej, det kanske är all vila från jobbet den här veckan och att jag har fått vara med min älskade så mycket eller att saker ser ljusare ut, men jag är mer redo nu att bara köra sista terminen och vara klar sen!
Min största dröm nu är att kunna flytta Pilo till ett stall nära mig efter vintern så jag kan få vara med honom mer och träna regelbundet. Tänk om jag fick råd med det.
Nej, nu måste jag nog elda igen för det är så kallt i det här huset att mina fingrar bleknar när jag skriver. Burr
Kramar till er alla! <3
Men ut med hästarna och sen efter frukosten drog jag och pappa igång med att få in veden. Efter två lass så
sa vi oss besegrade utav regnet och tog en fika och eldade i kokspisen för att få värme till kroppen igen. För fasen va kallt det är ute! Regnet avtog och vi gick ut igen. Sju lass senare så var vi något trötta och magen skrek, så in och göra mat, vi åt och tittade på ett av mina favoritprogram, Animal police på Animal planet. Visst är det horribelt att folk kan behandla djur på det sättet, MEN det visar också att det finns människor där ute som också tänker som jag som vill rädda djur och som gör det också! Fanns djurpoliser i Sverige skulle jag bli en.
Sen ut igen och vi körde in de två sista lassen med ved och städade ute på gårdsplanen.
Solen lyste och det var friskt i luften så, hej och hå tänkte jag nu ska jag ut och rida.
Bytte om och sprang ner till stallet, mockade och tog in hästarna, precis när jag fått på Pilo sadeln, vad hör jag...'
dripp, dropp, dripp, dropp. Damn!
Men "nejnej... allt är klart här, jag ska ut!"
Så, på med de numera invigda ridregnbyxorna, STORA ridregnrocken och så lät jag sadelskyddet sitta kvar på.
Väl ute så slokade Pilos öron på momangen, men han gick på.
Det var lite trippigt på vägen för bilarnas hjul skvätter vatten när de kör förbi och han avskyr verkligen vatten. Fast han var mycket duktig ändå, trodde det skulle blir en bra tur ändå för nästan halvvägs så slutade det regna, men istället då så... BA BOOOOM. Ja, åska, självklart!
Så då vände vi hem i en korsning. På väg hem släppte vädret på alla spärrar och det började hällregna och åska.
Det var svårt att hålla honom lugn på vägen för det är inte många som saktar ner tyvärr, men det gick bra.
Jag valde nog rätt för det regnar fortfarande. Hoppas det håller uppe imorn.
Den korta turen gav mig ialla fall tid för att skriva ett skolarbete i förtid och senare ska jag läsa mer boken jag har med mig hem.
Jag är väldigt peppad inför skolan nu. Älskling hjälpte mig storstäda hela lägenheten iförrgår och vi har fått nya soffan, den är så fin! Vi har dessutom fått upp våra tavlor och pappa ska hjälpa mig sätta upp fotolister jag har köpt på IKEA imorn. Så skönt att få lägenheten mer som ett "hem" äntligen.
Sen så börjar löparskorna kännas bättre efter några turer nu, måste hålla igång!
Nej, det kanske är all vila från jobbet den här veckan och att jag har fått vara med min älskade så mycket eller att saker ser ljusare ut, men jag är mer redo nu att bara köra sista terminen och vara klar sen!
Min största dröm nu är att kunna flytta Pilo till ett stall nära mig efter vintern så jag kan få vara med honom mer och träna regelbundet. Tänk om jag fick råd med det.
Nej, nu måste jag nog elda igen för det är så kallt i det här huset att mina fingrar bleknar när jag skriver. Burr
Kramar till er alla! <3
1 år, 3 dagar
Det är nu ett år och tre dagar sedan mormor gick bort.
Det känns så overkligt. Jag vill fortfarande ha henne här, jag kommer alltid vilja ha henne här.
Men livet är inte så
Mormor, jag har hittat in från mörkret
det finns hopp om en förändring
men det tar den tid det tar
En ny start, jag tänker nya tankar
men allt det där du föll för
finns fortfarande kvar
Allting har förändrats
men jag känner likadant
(Kent - Det kanske kommer en förändring. Ändrade ett ord bara)
Det gör mindre ont, det är sant
Men fortfarande tillräckligt ont för att jag nog alltid kommer att gråta och sakna hjärtat ur mig efter henne.
Fast det är en sak som gör en mänsklig och visar att man lever?
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Pengabrist
Festivallängtan
Hästsaknad
Pengabrist
Jobbar dag 4 av 7, sen sen är det festival!
Festivalen är min tid på året då jag bara släpper allt, jag är på rätt plats vid rätt tillfälle och rätt tid.
Det är bara vänner, musik och glädje!
Jag har haft mina gånger då det inte varit det, gudarna ska veta att jag nästan provat allt som går, men jag har gått därifrån många erfarenheter rikare.
Nu är det bara umgänget och musiken som hägrar för mig. (och maten)
Nattprat, dans, sång, musik, skratt, bad (vid bra väder.hoppashoppas), lycka och kärlek!
Det kommer samma gäng som alltid och många fler till Arvika iår. Det ska bli så kul!
Samma gäng som alltid i lägenheten iaf, enda gången jag kan leva med att bo i kollektiv.
Ikväll åker jag till hästarna efter jobbet och jag börjar inte förrens tre imorn så jag har en hel förmiddag oplanerad som jag kan vara med mina älsklingar.
Tack älskade vänner för era ord, det värmer som en majbrasa <3
Det känns så overkligt. Jag vill fortfarande ha henne här, jag kommer alltid vilja ha henne här.
Men livet är inte så
Mormor, jag har hittat in från mörkret
det finns hopp om en förändring
men det tar den tid det tar
En ny start, jag tänker nya tankar
men allt det där du föll för
finns fortfarande kvar
Allting har förändrats
men jag känner likadant
(Kent - Det kanske kommer en förändring. Ändrade ett ord bara)
Det gör mindre ont, det är sant
Men fortfarande tillräckligt ont för att jag nog alltid kommer att gråta och sakna hjärtat ur mig efter henne.
Fast det är en sak som gör en mänsklig och visar att man lever?
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Pengabrist
Festivallängtan
Hästsaknad
Pengabrist
Jobbar dag 4 av 7, sen sen är det festival!
Festivalen är min tid på året då jag bara släpper allt, jag är på rätt plats vid rätt tillfälle och rätt tid.
Det är bara vänner, musik och glädje!
Jag har haft mina gånger då det inte varit det, gudarna ska veta att jag nästan provat allt som går, men jag har gått därifrån många erfarenheter rikare.
Nu är det bara umgänget och musiken som hägrar för mig. (och maten)
Nattprat, dans, sång, musik, skratt, bad (vid bra väder.hoppashoppas), lycka och kärlek!
Det kommer samma gäng som alltid och många fler till Arvika iår. Det ska bli så kul!
Samma gäng som alltid i lägenheten iaf, enda gången jag kan leva med att bo i kollektiv.
Ikväll åker jag till hästarna efter jobbet och jag börjar inte förrens tre imorn så jag har en hel förmiddag oplanerad som jag kan vara med mina älsklingar.
Tack älskade vänner för era ord, det värmer som en majbrasa <3
Sommarlovet 2010
Det är här en sommar med många "sista" som Lilla Ekot brukar säga
När vi leker så brukar det alltid vara "en sista" innan vi kan göra något annat. Om vi är på Maribergsskogen så ska hon bara gunga en sista, åka rutshkanan en sista, hälsa på grisen en sista osv osv.
Tyvärr är det bara många tråkiga sista jag har kvar...
Sista sommaren på Glaskogenm kommer sakna det stället fruktansvärt!
Sista "sommarlovet" för jag har bara en termin kvar.. förhoppningsvis får jag jobb efter jul ;)
Sista sommaren med gänget... Jag, Pilo och Pia
Det börjar sakta sjunka in, men det gör fortfarande så ont att det känns som hela hjärtat domnar av smärta när jag tänker på det. Att det är min älskade Madames sista sommar.
Jag har pratat med holländarna och Birgit och som det ser ut just nu så blir det av i November, men allt beror ju självklart på hur hon mår.
Just nu är det "som vanligt". Ganska OK faktiskt. Hon travar runt lite spontant då och då. Det som är värst just nu är väll alla insekter och ... fästingar (!). Jag har ALDRIG tidigare sett fästing på häst, fast jag har hört talas om det. Men nu har jag plockat flera stycken och än värre fått tagit hand om infekterade bett. Men jag köpte en ny spraylösning igår som jag inte testat tidigare och än så länge håller den vad den lovar.
Jag har hört från andra att äldre och yngre hästar också är lättare utsatta för fästingar.
Hästarna står ju bara ca 2 km hemifrån så blir det för illa så åker dom hem.
Jag vill helst inte bara för att vi har just mockat ur och fräst hagen och den behöver vila, vi har inte hunnit så om än heller. Sen så går dom bra ihop med Lukas. Fast stackarn är så dumsnäll att tom Pilo mobbar bort honom då och då. Han är som en stor stor nallebjörn.
Antal förstörda flughuvor av Pilo är nu uppe i: 3.
Han var så söt häromdan gubben, han gick under en tallgren och jag kunde se hur idélampan tändes på honom. Han backade tillbaka och sen dansade lite två steg hit, två steg dit och gungade hela rumpan så att grenen kliade honom. Han är smart min pojk, men det såg lite roligt ut. Speciellt hans bakdelssidohopp.
Jag försökte träna igår på ett fält Helena har visat mig, men det var lite svårt. Men det är inte konstigt då vi inte har varit ute på länge. Det fanns ingen koncentration längre än tio steg och sen började "travhetsen" komma och huvudet flög upp och formen försvann helt. Men det var ändå en underbar ridtur. Vi sträckte ut över några fält och lummade en del i skogen. Bara gos!
Clouds will rage and
Storms will race in
But you will be safe in my arms
Rains will pour down
Waves will crash all around
But you will be safe in my arms
Castles they might crumble
Dreams may not come true
But you are never all alone
Cause I will always
Always love you
När vi leker så brukar det alltid vara "en sista" innan vi kan göra något annat. Om vi är på Maribergsskogen så ska hon bara gunga en sista, åka rutshkanan en sista, hälsa på grisen en sista osv osv.
Tyvärr är det bara många tråkiga sista jag har kvar...
Sista sommaren på Glaskogenm kommer sakna det stället fruktansvärt!
Sista "sommarlovet" för jag har bara en termin kvar.. förhoppningsvis får jag jobb efter jul ;)
Sista sommaren med gänget... Jag, Pilo och Pia
Det börjar sakta sjunka in, men det gör fortfarande så ont att det känns som hela hjärtat domnar av smärta när jag tänker på det. Att det är min älskade Madames sista sommar.
Jag har pratat med holländarna och Birgit och som det ser ut just nu så blir det av i November, men allt beror ju självklart på hur hon mår.
Just nu är det "som vanligt". Ganska OK faktiskt. Hon travar runt lite spontant då och då. Det som är värst just nu är väll alla insekter och ... fästingar (!). Jag har ALDRIG tidigare sett fästing på häst, fast jag har hört talas om det. Men nu har jag plockat flera stycken och än värre fått tagit hand om infekterade bett. Men jag köpte en ny spraylösning igår som jag inte testat tidigare och än så länge håller den vad den lovar.
Jag har hört från andra att äldre och yngre hästar också är lättare utsatta för fästingar.
Hästarna står ju bara ca 2 km hemifrån så blir det för illa så åker dom hem.
Jag vill helst inte bara för att vi har just mockat ur och fräst hagen och den behöver vila, vi har inte hunnit så om än heller. Sen så går dom bra ihop med Lukas. Fast stackarn är så dumsnäll att tom Pilo mobbar bort honom då och då. Han är som en stor stor nallebjörn.
Antal förstörda flughuvor av Pilo är nu uppe i: 3.
Han var så söt häromdan gubben, han gick under en tallgren och jag kunde se hur idélampan tändes på honom. Han backade tillbaka och sen dansade lite två steg hit, två steg dit och gungade hela rumpan så att grenen kliade honom. Han är smart min pojk, men det såg lite roligt ut. Speciellt hans bakdelssidohopp.
Jag försökte träna igår på ett fält Helena har visat mig, men det var lite svårt. Men det är inte konstigt då vi inte har varit ute på länge. Det fanns ingen koncentration längre än tio steg och sen började "travhetsen" komma och huvudet flög upp och formen försvann helt. Men det var ändå en underbar ridtur. Vi sträckte ut över några fält och lummade en del i skogen. Bara gos!
Clouds will rage and
Storms will race in
But you will be safe in my arms
Rains will pour down
Waves will crash all around
But you will be safe in my arms
Castles they might crumble
Dreams may not come true
But you are never all alone
Cause I will always
Always love you
Vackra Madame
I follow your lead
Mitt hjärtas fröjd och glädje
Lerlocks
Det är precis vad Pias man består av. En härlig röra av "lerlocks", dreadlocks fast bara en härva av
mantester i lera. Morr!
Tar en bra lång stund att få ren hästarna.
Båda ser ut som gummistövlars! ;)
Pilo har blivit smalare nu när all vinterpäls snart ramlat av, tänk om det var lika lätt för en annan...
Syster 3 m familj är här och det är jättemysigt. Vi var och bowlade idag. Jag lyckades göra en serie som varit min bästa nånsin. 138 p woho!
Stora syster gjorde mat idag och det var SÅ himmelskt gott! Nu ska svågern göra friterade bananer vi ska äta med vaniljglass och lönnsirap. Mmmmmmmm!
Jag måste nog gå upp och ner för backen flera gången om imorn med hästarna.
Än bättre vore om jag får tid till att köra ut imorn, men jag tror nog det.
Hittat fler barnböcker som ska analyseras, jag tycker det är jättekul. Kanske mest för att jag blir så nostalgisk när jag ser dom. Ska hämta några på biblioteket imorn när jag kommer till stan.
Men nu ska jag snart ta och äta så ses en annan gång
mantester i lera. Morr!
Tar en bra lång stund att få ren hästarna.
Båda ser ut som gummistövlars! ;)
Pilo har blivit smalare nu när all vinterpäls snart ramlat av, tänk om det var lika lätt för en annan...
Syster 3 m familj är här och det är jättemysigt. Vi var och bowlade idag. Jag lyckades göra en serie som varit min bästa nånsin. 138 p woho!
Stora syster gjorde mat idag och det var SÅ himmelskt gott! Nu ska svågern göra friterade bananer vi ska äta med vaniljglass och lönnsirap. Mmmmmmmm!
Jag måste nog gå upp och ner för backen flera gången om imorn med hästarna.
Än bättre vore om jag får tid till att köra ut imorn, men jag tror nog det.
Hittat fler barnböcker som ska analyseras, jag tycker det är jättekul. Kanske mest för att jag blir så nostalgisk när jag ser dom. Ska hämta några på biblioteket imorn när jag kommer till stan.
Men nu ska jag snart ta och äta så ses en annan gång
Glad påsk!
1'e April igår.
Och jag kunde inte låta bli att luras lite
Jag ringde syster 1 och 2 och sa att jag var för trött på skolan och att inte ha pengar osv så jag skulle hoppa av!
Dom vet ju hur mycket jag klagat över senaste kursen och nu när vi fått så mycket uppgifter i den nya så dom köpte det lätt. Men dom tyckte inte det var hälften så kul som jag, wonder why ;)
Jobbade igår igen på A-skolan. Jag var där förra veckan i en tvåa i ca 4h, sen hade jag en trea idag. När jag gick upp till klassen så var det flera barn som stannade och pekade med förvånad min
"Men! Det är ju DU!"
Då jag kände igen dom så skrattade jag och hälsade och fick sen höra
"Ska du vara hos oss idag? Ska du det?"
Det värmde så ihjärtat! Underbara barn!
Det gör verkligen att jag vill sätta mig och köra slut på den här kursen! Det påminner mig om varför jag traglar med uppgifter hit och dit.
Det var nog bland det bästa att jag kom med i bemanningscentralen, det är hemskt att gå kurser utan praktik!
Påsk nu! Lite ledigt.
Tyvärr så har jag smittat älskling, och han är verkligen sjuk, han hostar nätterna igenom och eftersom han är så förkyld så snarkar han så huset kommer få permanenta skador snart!
Idag ska jag äta gott och mysa med mina muskeums (Muskeums kommer ifrån att mobilen inte kunde stava till musketör) Ida och Stina! Det kommer bli SÅ skönt att få träffa dom igen.
Sen kommer syster 3 till gården idag! Syster 1 är redan där.
Vi ska till älskings föräldrar imorn, men mina på söndag! Jag tycker det är så skönt att bara få vara familjen.
Kanske är det för att jag så sällan varit med om det.
Då jag var 5-6 så flyttade jag och mamma upp till värmland för att mormor hade cancer och kunde inte ta hand om gården eller sig själv. Pappa stannade kvar i Norrköping med mina systrar.
Så jag har inte många minnen av att mina systrar, jag och mamma och pappa har varit ihop som en familj.
Sedan de fick sina familjer har vi setts allihop två gånger. Syster 1's bröllop, sedan mormors begravning.
Usch, nu kom jag att tänka på mormor igen. Det gör fortfarande ont. Det är som ett sår som man har fått en sårskorpa på, varje gång man är där och petar så börjar det blöda igen.
Ibland så tänker jag inte på det alls och försöker att ringa, det är ju bara det att mamma har tagit över gårdens gamla nummer till sig. Vilket gör att nummret fungerar, men det går till mamma och pappa. Så jag blir alltid lika förvånad då de svarar och inte får höra 2-5. Det hör jag bara i huvudet när jag vill.
Till alla skoluppgifter då vi ska höra med våra far och morföräldrar har ju jag alltid pratat med mormor, nu senaste började jag nästan gråta då jag tänkte på att jag inte kan det.
Hon var en så stor del av mitt liv. Åh, det är så mycket som har hänt som jag vill berätta för henne!
Det här var ju inte meningen att bli en tråkig uppdatering.
Livet är bra!
Jag är ju i samma studiegrupp som Solsara nu! Och det har lyft min studielust 100%! Nu kör vi!
Sen är det vååååår!
Och jag ska sätta igång Pilo igen... Så fort jag törs =P Han kommer flyga fram bara han känner mina ben mot sidorna! Jag tänker så att jag först ska ut och köra med honom i en vecka eller så.. så får han rusa av sig med kärran istället. Så får han dra och kämpa lite med. Helst hade jag velat sätta ett timmerlass bakom honom och köra till Karlstad (eller Haparanda).
Men hans energi är också nånting jag älskar med honom, när vi sammarbetar är det något fantastiskt att känna all hans råa energi bli till en dans under mig. Åh, jag är så ridtokig så det finns inte!
Nej! Nu är det dags att göra dagens gärningar!
Glad påsk alla ni som läser ;)
Och jag kunde inte låta bli att luras lite
Jag ringde syster 1 och 2 och sa att jag var för trött på skolan och att inte ha pengar osv så jag skulle hoppa av!
Dom vet ju hur mycket jag klagat över senaste kursen och nu när vi fått så mycket uppgifter i den nya så dom köpte det lätt. Men dom tyckte inte det var hälften så kul som jag, wonder why ;)
Jobbade igår igen på A-skolan. Jag var där förra veckan i en tvåa i ca 4h, sen hade jag en trea idag. När jag gick upp till klassen så var det flera barn som stannade och pekade med förvånad min
"Men! Det är ju DU!"
Då jag kände igen dom så skrattade jag och hälsade och fick sen höra
"Ska du vara hos oss idag? Ska du det?"
Det värmde så ihjärtat! Underbara barn!
Det gör verkligen att jag vill sätta mig och köra slut på den här kursen! Det påminner mig om varför jag traglar med uppgifter hit och dit.
Det var nog bland det bästa att jag kom med i bemanningscentralen, det är hemskt att gå kurser utan praktik!
Påsk nu! Lite ledigt.
Tyvärr så har jag smittat älskling, och han är verkligen sjuk, han hostar nätterna igenom och eftersom han är så förkyld så snarkar han så huset kommer få permanenta skador snart!
Idag ska jag äta gott och mysa med mina muskeums (Muskeums kommer ifrån att mobilen inte kunde stava till musketör) Ida och Stina! Det kommer bli SÅ skönt att få träffa dom igen.
Sen kommer syster 3 till gården idag! Syster 1 är redan där.
Vi ska till älskings föräldrar imorn, men mina på söndag! Jag tycker det är så skönt att bara få vara familjen.
Kanske är det för att jag så sällan varit med om det.
Då jag var 5-6 så flyttade jag och mamma upp till värmland för att mormor hade cancer och kunde inte ta hand om gården eller sig själv. Pappa stannade kvar i Norrköping med mina systrar.
Så jag har inte många minnen av att mina systrar, jag och mamma och pappa har varit ihop som en familj.
Sedan de fick sina familjer har vi setts allihop två gånger. Syster 1's bröllop, sedan mormors begravning.
Usch, nu kom jag att tänka på mormor igen. Det gör fortfarande ont. Det är som ett sår som man har fått en sårskorpa på, varje gång man är där och petar så börjar det blöda igen.
Ibland så tänker jag inte på det alls och försöker att ringa, det är ju bara det att mamma har tagit över gårdens gamla nummer till sig. Vilket gör att nummret fungerar, men det går till mamma och pappa. Så jag blir alltid lika förvånad då de svarar och inte får höra 2-5. Det hör jag bara i huvudet när jag vill.
Till alla skoluppgifter då vi ska höra med våra far och morföräldrar har ju jag alltid pratat med mormor, nu senaste började jag nästan gråta då jag tänkte på att jag inte kan det.
Hon var en så stor del av mitt liv. Åh, det är så mycket som har hänt som jag vill berätta för henne!
Det här var ju inte meningen att bli en tråkig uppdatering.
Livet är bra!
Jag är ju i samma studiegrupp som Solsara nu! Och det har lyft min studielust 100%! Nu kör vi!
Sen är det vååååår!
Och jag ska sätta igång Pilo igen... Så fort jag törs =P Han kommer flyga fram bara han känner mina ben mot sidorna! Jag tänker så att jag först ska ut och köra med honom i en vecka eller så.. så får han rusa av sig med kärran istället. Så får han dra och kämpa lite med. Helst hade jag velat sätta ett timmerlass bakom honom och köra till Karlstad (eller Haparanda).
Men hans energi är också nånting jag älskar med honom, när vi sammarbetar är det något fantastiskt att känna all hans råa energi bli till en dans under mig. Åh, jag är så ridtokig så det finns inte!
Nej! Nu är det dags att göra dagens gärningar!
Glad påsk alla ni som läser ;)
Livet i en liten ask
Det är väll ingen hemlighet att jag går på medicinering. Saken är den att den jag äter, C, är så dyr
så senast jag var på apoteket frågade jag om det fanns en annan sort, fast billigare.
Jag har haft en billigare variant, S, tidigare då den jag vanligtvis äter var slut.
Just den var inte inne, men det fanns en annan, E.
Så sagt och gjort, jag tog den här billigare sorten jag aldrig ätit förut.
Och jag tror det gick åt skogen.
Jag har inte varit såhär svajig på lääääääääääänge!
Det har varit skitläskigt och hemskt. Min vanliga medicin är slut, MEN så hittade jag en karta med S i
väskan. Whooopee!
Och idag känns allt bättre, stabilare och ljusare. Fast jag är dygnförkyld!
Så nu ska jag strunta i den här E tills jag får tag i min läkare och be honom skriva ut mer C åt mig.
Hoppas att jag inte får utskällning för att jag hämtade ut annan medicin. Dom ska ju vara lika.. men de är ju
inte identiska (då hade de ju inte fått registerats med olika namn). Så jag antar att den där 1-2% skillnad gjorde
mycket skillnad för mig.
Även min syster och mamma har undrat hur det varit och tyckt att jag har låtit annorlunda på rösten osv.
Mamma sa idag att det var annat ljus i ögonen.
Dom har varit med så länge så de ser och hör mina humörsvängningar snabbare än jag själv.
Just nu är jag på gården och ska precis ner till skruttarna och gå ut och gå med dom, sen en ordentlig rykt var. Om jag orkar. Jag är ganska så förkyld och igår låg jag i feber nästan hela dan.
Men jag har saknat mina älskade så. Jag låg inatt och tänkte på något jag tänkt på väldigt länge.
En tatuering.
Jag vill ha en tatuering med hästarna, men jag vet bara inte hur den ska se ut!
Får fundera mer.
Nu ska jag gå till the real thing!
så senast jag var på apoteket frågade jag om det fanns en annan sort, fast billigare.
Jag har haft en billigare variant, S, tidigare då den jag vanligtvis äter var slut.
Just den var inte inne, men det fanns en annan, E.
Så sagt och gjort, jag tog den här billigare sorten jag aldrig ätit förut.
Och jag tror det gick åt skogen.
Jag har inte varit såhär svajig på lääääääääääänge!
Det har varit skitläskigt och hemskt. Min vanliga medicin är slut, MEN så hittade jag en karta med S i
väskan. Whooopee!
Och idag känns allt bättre, stabilare och ljusare. Fast jag är dygnförkyld!
Så nu ska jag strunta i den här E tills jag får tag i min läkare och be honom skriva ut mer C åt mig.
Hoppas att jag inte får utskällning för att jag hämtade ut annan medicin. Dom ska ju vara lika.. men de är ju
inte identiska (då hade de ju inte fått registerats med olika namn). Så jag antar att den där 1-2% skillnad gjorde
mycket skillnad för mig.
Även min syster och mamma har undrat hur det varit och tyckt att jag har låtit annorlunda på rösten osv.
Mamma sa idag att det var annat ljus i ögonen.
Dom har varit med så länge så de ser och hör mina humörsvängningar snabbare än jag själv.
Just nu är jag på gården och ska precis ner till skruttarna och gå ut och gå med dom, sen en ordentlig rykt var. Om jag orkar. Jag är ganska så förkyld och igår låg jag i feber nästan hela dan.
Men jag har saknat mina älskade så. Jag låg inatt och tänkte på något jag tänkt på väldigt länge.
En tatuering.
Jag vill ha en tatuering med hästarna, men jag vet bara inte hur den ska se ut!
Får fundera mer.
Nu ska jag gå till the real thing!
So far so good
Tog ut hästarna nyss och det var precis som vanligt.
Kanske att jag hade velat att hon drack mer vatten i hinkarna, men en av anledningarna kan ju vara att hon får ganska mycket betforvatten+morötter fortfarande. Jag vågar inte sluta med det än för att chansa på att hon dricker själv.
Hon är tagen och det märks, hon är trött och jag vet inte om det är för att hon är hungrig eller trött, men hon är förbaskat grinig på Pilo till och från.
Jag lekte lite med dom igår och korten kan ni se på
www.pilopia.pixbox.se
Vinter 2010
Jag tog hinken som har ett snöre till och sprang med och Pilo sprang efter och sen bet han i snöret och drog. Jag drog tillbaka och vi lekte och höll på.
Pia gick undan då och då, men så kom hon sen och ville ha gos eller så lekte hon lite med presseningen hon med.
Vi hade en jättemysig kväll jag,mamma och pappa.
Mamma lagade god mat och pappa hade köpt en flaska vitt och så skålade vi för Pia tre gånger tror jag och sen för oss själva och Birgit. Mycket skålande där.
Sen satt jag och mamma vid tända brasande och pratade. Pappa somnade i soffan vid TVn.
Det är jobbig att vara spänd så länge.
Nej, nu ska jag gå upp och slåss om täcket. Ett svartvitt nystan ligger där och spinner.
Kanske att jag hade velat att hon drack mer vatten i hinkarna, men en av anledningarna kan ju vara att hon får ganska mycket betforvatten+morötter fortfarande. Jag vågar inte sluta med det än för att chansa på att hon dricker själv.
Hon är tagen och det märks, hon är trött och jag vet inte om det är för att hon är hungrig eller trött, men hon är förbaskat grinig på Pilo till och från.
Jag lekte lite med dom igår och korten kan ni se på
www.pilopia.pixbox.se
Vinter 2010
Jag tog hinken som har ett snöre till och sprang med och Pilo sprang efter och sen bet han i snöret och drog. Jag drog tillbaka och vi lekte och höll på.
Pia gick undan då och då, men så kom hon sen och ville ha gos eller så lekte hon lite med presseningen hon med.
Vi hade en jättemysig kväll jag,mamma och pappa.
Mamma lagade god mat och pappa hade köpt en flaska vitt och så skålade vi för Pia tre gånger tror jag och sen för oss själva och Birgit. Mycket skålande där.
Sen satt jag och mamma vid tända brasande och pratade. Pappa somnade i soffan vid TVn.
Det är jobbig att vara spänd så länge.
Nej, nu ska jag gå upp och slåss om täcket. Ett svartvitt nystan ligger där och spinner.
Ja ja JA!
Igår fick Pilo som sagt behandling och hans ET behandlade ryggen och nacken och Pilo njöt, delvis.
Delvis inte alls.
ET var lite frustrerad över att hon inte hittade vad som orsakade hans huvudsvängningar, men så sa hon att det fanns en kille som var jättebra på SI-leden, vilket är en led som går från bäckenet på hästen och till nacken. Hon sa att han skulle komma till travbanan om ca två veckor så jag borde försöka boka tid hos honom.
Så sagt och gjort igår, jag sökte upp honom på nätet, hittade ett nummer och tog chansen.
Han svarade och jag frågade om han skulle till travbanan om två veckor "nejnejnej, jag kommer imorn"
Oh oh... tänkte jag då. Men jag frågade om han var fullbokad och ja, det var ju en del hästar. Sen var det ju ett problem att jag inte skulle kunna ta Pilo dit utan att han skulle behöva göra hembesök. Så jag frågade hur ofta han kom. Ja, sådär varanann, var tredje månad.
Men han frågade var jag bodde och så började han ta upp den ena kartan efter den andra.
"Jamen om jag åker så och där borde jag ju tjäna några mil"
Så efter en superpirrig dag så kom han idag för en timme sen!
Han petade lite där, lite här och sen "ja, det är den lilla rackaren som ja.. den går dit ja och sen där"
Så förklarningen till att Pilo var halt en dag i höstas var för att han sträckt vänster fram bakåt under sig. Sen efter att muskeln blivit så utsträckt så krampade den ihop och gjorde då ont.
Men nu ska jag strecha den i två veckor och Pilo borde bli brand new!
Dessutom! UNDERBARA människa Håkan Lundell gav mig 250 kronor rabatt!
LYCKLIG!
Okay, here we go
Först, ett låttips.
Gå in på youtube, eller Spotify, och sök på "The horse whisperer"
Alternativt sök på "The rythm of the horse"
Låten är så underbart vacker och det var så länge sen jag såg på Mannen som kan tala med hästar att jag glömt det.
Kan vara för att jag tycker filmen är ganska jobbig, avskyr att se sådana filmer där det blir missförstånd mellan djur och människor och djuren får lida.
Appropå djur så mår mina egna hyfsat bra.
Fast självklart så har Madame gått och fått rasp (samma framben jämnt!) så jag har fåt klippa bort säkert tre ton päls och nu så har vi (mamma och jag) tvättat och haft oss, men det försvinner inte. Men jag har sökt på tips på Bukefalos och ska nu pröva nått nytt och se om det funkar. Madame är ju också till åren nu och har problem med flytningar... så nu har hon också fått sår under svansen. För det stelnar i svanshåren och sen blir det friktion så det blir skavsår.
Sen har Pilo nu fått Back on Track (BoT) täcket. Så det ska han nu ha ca 30 min i 10 dagar. Det värsta med Pilo är ju att han aldrig kan låta nått va i fred! Så jag har fått rädda täcket två gånger då han tycker det är roligare att låta täcket få åka karusell. Han drar av det och sen snurrar det runt,runt i luften.
Sen fortsätter vi med Glukosaminet och nyponpulvret. Hans ET, Equine terapeut, ska komma imorn. Hon behandlar med akupunktur, massage och laser. Pilo njuter en hel del då och det är så skönt att se.
Jag är bara rädd för vad hon kommer hitta! Om han har blivit bättre, sämre...
Här ser ni en go häst ;) Han bara älskar att få behandling, förutom när hon måste knacka ut nackkotorna.
I övrigt så är allt bra. Inte gått ner i vikt, men inte gått upp.
Jag är precis flytande i skolan, fast jag fick ett VG på en uppsatts! Whoppee!
Jag är fortfarande gift. (Iofs... är det positivt, hmm.... =P )
Tre älskade syskonbarn var på besök förra veckan och vi hade sååå kul! Vi åkte pulka, madrass, skidor, hade snöbollskrig och såg på Black Beauty. Killarna tyckte filmen var mycket spännande. Den är i och för sig ganska hemsk emellanåt så vi fick spola en del. Lillskruttan älskade delarna där hästarna bara springer och leker i hagen. Vilka ljud hon gjorde!
Så, för att sammanställa allt.
Allt är normalt och helt underbart i mitt liv. Jag har underbara vänner, en fantastisk man, min älskade familj och de underbara fyrfota.
Extra kärlek till er mina vänner, mina nya karlstadvänner som jag fått på KAU och mina "gamla" sen innan!
Skulle aldrig orka utan er! <3
Gå in på youtube, eller Spotify, och sök på "The horse whisperer"
Alternativt sök på "The rythm of the horse"
Låten är så underbart vacker och det var så länge sen jag såg på Mannen som kan tala med hästar att jag glömt det.
Kan vara för att jag tycker filmen är ganska jobbig, avskyr att se sådana filmer där det blir missförstånd mellan djur och människor och djuren får lida.
Appropå djur så mår mina egna hyfsat bra.
Fast självklart så har Madame gått och fått rasp (samma framben jämnt!) så jag har fåt klippa bort säkert tre ton päls och nu så har vi (mamma och jag) tvättat och haft oss, men det försvinner inte. Men jag har sökt på tips på Bukefalos och ska nu pröva nått nytt och se om det funkar. Madame är ju också till åren nu och har problem med flytningar... så nu har hon också fått sår under svansen. För det stelnar i svanshåren och sen blir det friktion så det blir skavsår.
Sen har Pilo nu fått Back on Track (BoT) täcket. Så det ska han nu ha ca 30 min i 10 dagar. Det värsta med Pilo är ju att han aldrig kan låta nått va i fred! Så jag har fått rädda täcket två gånger då han tycker det är roligare att låta täcket få åka karusell. Han drar av det och sen snurrar det runt,runt i luften.
Sen fortsätter vi med Glukosaminet och nyponpulvret. Hans ET, Equine terapeut, ska komma imorn. Hon behandlar med akupunktur, massage och laser. Pilo njuter en hel del då och det är så skönt att se.
Jag är bara rädd för vad hon kommer hitta! Om han har blivit bättre, sämre...
Här ser ni en go häst ;) Han bara älskar att få behandling, förutom när hon måste knacka ut nackkotorna.
I övrigt så är allt bra. Inte gått ner i vikt, men inte gått upp.
Jag är precis flytande i skolan, fast jag fick ett VG på en uppsatts! Whoppee!
Jag är fortfarande gift. (Iofs... är det positivt, hmm.... =P )
Tre älskade syskonbarn var på besök förra veckan och vi hade sååå kul! Vi åkte pulka, madrass, skidor, hade snöbollskrig och såg på Black Beauty. Killarna tyckte filmen var mycket spännande. Den är i och för sig ganska hemsk emellanåt så vi fick spola en del. Lillskruttan älskade delarna där hästarna bara springer och leker i hagen. Vilka ljud hon gjorde!
Så, för att sammanställa allt.
Allt är normalt och helt underbart i mitt liv. Jag har underbara vänner, en fantastisk man, min älskade familj och de underbara fyrfota.
Extra kärlek till er mina vänner, mina nya karlstadvänner som jag fått på KAU och mina "gamla" sen innan!
Skulle aldrig orka utan er! <3
Laktosfri god kaka
Jag minns inte vem det var, men någon frågade mig en gång om jag hade ett recept på en god laktosfri
chokladkaka.
Och såklart jag har!
1 dl sojagrädde, el mjölk
2 dl socker
100 g smält laktosfritt smör/margarin
2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
5 msk kakao
Blanda alla ingredienser.
Rör, vispa inte!
Smöra och böra en form
Häll i smeten och in i ugnen.
20-25 min
175 grader
Hoppas det smakar!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I övrigt så är allt helt OK just nu.
Läste tyvärr ut Innocent mage och Awakend mage böckerna, men arvika bibliotek har beställt böcker som True blood bygger på! Wie! Så nu klarar jag mig nog till säsong 3 kommer ut!
Pilo mår bra. Han är dock så pigg så gudarna hjälpte mig vid våra turer.
Kära Madame är ju som hon är. Hon gör som hon gör med!
Vår kära granne har varit snäll och hjälpt oss ge hästarna lunchhö, iförrgår fick hon dock ännu en uppgift, en mycket oväntad en.
När hon kom för att ge dom lunch stod en häst och väntade på henne, utanför hagen, och hon var mycket ivrig att få komma in igen så hon kunde få sin mat.
Tydligen hade en stolpe gått av och Pia kunde ju inte låta bli att gå ut och se till att allt stod rätt till på gården. Det går att följa hennes promenad i snön och hon har varit flitig. Hon var nere på vägen två gånger (!) tack och lov gick allt bra! Sen hörde hon väll vår granne och gick för att få komma in igen. Pilo var duktig gosse och stannade kvar. Hon har inte sprungit runt utan mest spankulerat omrking i trädgården.
Knasmadame!
Imorgon börjar min nya kurs. Spännade och jag tror det kommer bli mycket intressant med svenskan.
Kram!
chokladkaka.
Och såklart jag har!
1 dl sojagrädde, el mjölk
2 dl socker
100 g smält laktosfritt smör/margarin
2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
5 msk kakao
Blanda alla ingredienser.
Rör, vispa inte!
Smöra och böra en form
Häll i smeten och in i ugnen.
20-25 min
175 grader
Hoppas det smakar!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I övrigt så är allt helt OK just nu.
Läste tyvärr ut Innocent mage och Awakend mage böckerna, men arvika bibliotek har beställt böcker som True blood bygger på! Wie! Så nu klarar jag mig nog till säsong 3 kommer ut!
Pilo mår bra. Han är dock så pigg så gudarna hjälpte mig vid våra turer.
Kära Madame är ju som hon är. Hon gör som hon gör med!
Vår kära granne har varit snäll och hjälpt oss ge hästarna lunchhö, iförrgår fick hon dock ännu en uppgift, en mycket oväntad en.
När hon kom för att ge dom lunch stod en häst och väntade på henne, utanför hagen, och hon var mycket ivrig att få komma in igen så hon kunde få sin mat.
Tydligen hade en stolpe gått av och Pia kunde ju inte låta bli att gå ut och se till att allt stod rätt till på gården. Det går att följa hennes promenad i snön och hon har varit flitig. Hon var nere på vägen två gånger (!) tack och lov gick allt bra! Sen hörde hon väll vår granne och gick för att få komma in igen. Pilo var duktig gosse och stannade kvar. Hon har inte sprungit runt utan mest spankulerat omrking i trädgården.
Knasmadame!
Imorgon börjar min nya kurs. Spännade och jag tror det kommer bli mycket intressant med svenskan.
Kram!
Kärlek
Det är att komma tillbaka till skolan och träffa alla underbara människor igen! Fast det är jobbigt att ställa om dygnsrymten och allt så känns det bra, det är nog nyttigt att göra det med. Haft något långa sov... mornar? middagar? under jullovet. Vaknat efter 11 några dagar.... Skäms på mig!
Men det är också kärlek att komma hem efter en lång dag och höra min älskling säga "brödet ska snart in i ugnen, det jäser bara nu" även om han är kritvit av mjöl. Han lagade även maten idag så jag fick matlåda till skolan imorn.
Jag är bortskämd!
Det finns ju tydligen människor som läser min blogg så jag får väll göra lite uppdateringar här.
Pilo och även Pia äter nu glukosamin och nyponpulver och det vekrar ha effekt. Dom är som jobbiga 3åringar båda två! Det är bara skutte hit och skutte dit. Det är jättekul att se dom så friskus!
Pilo är ju bara så "pilotisk" ibland bara... Pias gamla Bucastäcke håller inte emot väta längre, så vi köpte ett nytt till Madame nu när det var så superkallt i julas. Så när det var sådär superkallt tänkte jag att "ja, Pilo är en björn, men det är ju närmare -30" så Pilo fick låna Pias gamla. Han lät det va så jag tänkte att han kanske fryser och tycker det är skönt.
Tji fick jag!
Fråga mig inte hur, men från ena sidan - över ryggen - och ner till den andra lyckas skrället ha sönder hela täcket. Förutom sömmen längst ner. Mamma fick klippa ut hästen...
Så täcket som tidigare kostat nästan två tusen är nu i spillror... Holländarna kommer få lite billigare hyra för nån månad.
Jag fick sen rapport av mamma och pappa att dom var lite förvånade häromdan när dom kom från jobbet och hästarna släppt ut sig själva från hagen. Tack och lov är det ju instängt runt stallet och utsläppet så dom tar sig ju ingenstans, men ändå!
Slår vad om att Pilo hittat på nått igen... Han upphör aldrig att förvåna mig.
Jag har ju kört honom endel för att sätta igång honom igen, men sen kom snön och jag kan inte köra överallt, så jag sadlade och prövade och det gick bra! Han gick inte med huvudet åt höger en enda gång, inte en tillstymmelse till det! Wie!
Men Back on Track underlägg är köpt och jag hoppas på att få det snart. Sen ska jag ringa veterinären igen i Mars tänker jag.. Jag tror han borde vara mer i form då.
Har haft ett underbart lov. Varit med mina syskonbarn och firat med svärfamilj och egen familj och hade underbara dagar då jag bara var på gården.
En smärre sorg är att mamma och jag aldrig åkte till Romme för att se legenden, kungen av kallblodstravare, Järvföfaks, göra sitt avskedslopp. Fast vi ska åka till Hudiksvall för att se honom! Jag måste! Hästen är så vacker och helt otrolig!
Mitt hjärta värker ändå just nu för min svågers föräldrar som båda drabbades av cancer i somras, de opererades i julas. Men tyvärr har det visat att hos hans mamma, som opererades för lungcancer och fick ta bort ena lungan, så har cancern spridit sig till lymfkörtlarna.
Jag är så JÄKLA trött på cancer. Jag AVSKYR det!
Jag tycker det är allt jag hör om nuförtiden. Mormor brukade prata med mig om det ibland... när hon fick operera sig. När det blev kallt brukade hon klaga över att det gjorde ont där de tagit bort bröstet.
Pga det så flyttade vi hit, jag och mamma. Men jag var ju så liten så jag tänkte ju inte på det då. Mamma sa bara att mormor var sjuk och var tvungen att vila. Jag hade fullt upp med att upptäcka gården.
Nä... nu sitter jag bara och tänker alldeless för mycket! Jag har ju redovisning imorn, jag måste sova!
Men det är också kärlek att komma hem efter en lång dag och höra min älskling säga "brödet ska snart in i ugnen, det jäser bara nu" även om han är kritvit av mjöl. Han lagade även maten idag så jag fick matlåda till skolan imorn.
Jag är bortskämd!
Det finns ju tydligen människor som läser min blogg så jag får väll göra lite uppdateringar här.
Pilo och även Pia äter nu glukosamin och nyponpulver och det vekrar ha effekt. Dom är som jobbiga 3åringar båda två! Det är bara skutte hit och skutte dit. Det är jättekul att se dom så friskus!
Pilo är ju bara så "pilotisk" ibland bara... Pias gamla Bucastäcke håller inte emot väta längre, så vi köpte ett nytt till Madame nu när det var så superkallt i julas. Så när det var sådär superkallt tänkte jag att "ja, Pilo är en björn, men det är ju närmare -30" så Pilo fick låna Pias gamla. Han lät det va så jag tänkte att han kanske fryser och tycker det är skönt.
Tji fick jag!
Fråga mig inte hur, men från ena sidan - över ryggen - och ner till den andra lyckas skrället ha sönder hela täcket. Förutom sömmen längst ner. Mamma fick klippa ut hästen...
Så täcket som tidigare kostat nästan två tusen är nu i spillror... Holländarna kommer få lite billigare hyra för nån månad.
Jag fick sen rapport av mamma och pappa att dom var lite förvånade häromdan när dom kom från jobbet och hästarna släppt ut sig själva från hagen. Tack och lov är det ju instängt runt stallet och utsläppet så dom tar sig ju ingenstans, men ändå!
Slår vad om att Pilo hittat på nått igen... Han upphör aldrig att förvåna mig.
Jag har ju kört honom endel för att sätta igång honom igen, men sen kom snön och jag kan inte köra överallt, så jag sadlade och prövade och det gick bra! Han gick inte med huvudet åt höger en enda gång, inte en tillstymmelse till det! Wie!
Men Back on Track underlägg är köpt och jag hoppas på att få det snart. Sen ska jag ringa veterinären igen i Mars tänker jag.. Jag tror han borde vara mer i form då.
Har haft ett underbart lov. Varit med mina syskonbarn och firat med svärfamilj och egen familj och hade underbara dagar då jag bara var på gården.
En smärre sorg är att mamma och jag aldrig åkte till Romme för att se legenden, kungen av kallblodstravare, Järvföfaks, göra sitt avskedslopp. Fast vi ska åka till Hudiksvall för att se honom! Jag måste! Hästen är så vacker och helt otrolig!
Mitt hjärta värker ändå just nu för min svågers föräldrar som båda drabbades av cancer i somras, de opererades i julas. Men tyvärr har det visat att hos hans mamma, som opererades för lungcancer och fick ta bort ena lungan, så har cancern spridit sig till lymfkörtlarna.
Jag är så JÄKLA trött på cancer. Jag AVSKYR det!
Jag tycker det är allt jag hör om nuförtiden. Mormor brukade prata med mig om det ibland... när hon fick operera sig. När det blev kallt brukade hon klaga över att det gjorde ont där de tagit bort bröstet.
Pga det så flyttade vi hit, jag och mamma. Men jag var ju så liten så jag tänkte ju inte på det då. Mamma sa bara att mormor var sjuk och var tvungen att vila. Jag hade fullt upp med att upptäcka gården.
Nä... nu sitter jag bara och tänker alldeless för mycket! Jag har ju redovisning imorn, jag måste sova!
Livet tuffar på...
Varför? VARFÖR?
Har jag inte tagit hjälp av Irmeli tidigare!?
Igår gick Pilo in i transporten så fint! Jag kunde gå under bommen där framme utan att han ryggade tillbaka och for ut, nej han stannade kvar och gick framåt! Sen stod jag där framme med honom och hjälpte honom mumsa hö och jag kunde till och med be honom gå längre in närmare bommen utan att han fick panik och flög ut!
Lyckan är total!
Dessutom har jag köpt en sadel!
Det är inte den perfekta sadeln för oss, men jag har inte pengarna för det just nu. CSN betalar inte ut så mycket i månaden och det är inte så att jag enbart får pengar...
Den är superskön och jag blir väldigt stabil i sitsen och vad jag känt av än så rör den sig inte så mycket. Jag kommer få bygga på med lite filtar under för att trycket ska bli jämnare mot Pilo, men det är lugnt.
Den får även pluspoäng för att jag än så länge inte fått ont i höften av den!
Men, jag får se hur det blir på lång tur. Jag brukar alltid få ont men men.. det får jag leva med. Så länge Pilo mår bra!
Pilos ET kommer på tisdag så ska vi kolla ryggen och nacken igen. Han har inte gett sig med sitt "titta bakåt åt höger". Men Ulrika får komma, sen ska jag ringa vet. Det blir potatis i julklapp till alla i år tror jag... eller är nudlar billigare? På Lidl borde det väll finnas för storpack?
Men Pilos hälsa är viktigare än en matriel jul! Jag tror ändå mer på personliga ting och händelser än att ge bort en sak.
Madame mår bara bra vad jag ser. Hon är fortfarande rullfia och det ser jag som ett gott tecken. Dessutom sprallar hon nästan varje morgon på vägen ut i hagen. Hon har fått nyponpulver i frukost betforet och hon tycker inte det smakar gott, men hon äter det iaf. Om det hjälper återstår än och se. Funkar det så funkar det och då är det bra!
Praktiken är SUPERROLIG! Dock är jag supernervös inför veckan. Min handledare bad mig att göra den här veckans planering! Ik! Jag hoppas det går bra. Jag är duktig på att sätta höga mål och prestationsångesten är på väg, men det går som det går. Bara barnen har roligt så är det betyg nog!
Jag trivs så bra därute. Det är nya utmaningar varje dag, men jag tror aldrig jag skulle kunna lära mig så mycket på något annat ställe. Det finns barn där som verkligen sätter en på prov och får en att tänka till om alla situationer. Många tankar ger det, jag hoppas jag kan ta tillvara på de på rätt sätt bara.
Jag har börjat med min uppgift nu. Jag försöker komma ihåg allt från föreläsningarna nu och hösten har gått så fort och vi har gjort så mycket så jag får gräva lite, men det kommer nog loss om ett tag.
Till Solsara
"Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand."
(Jes. 41:10)
Ljuset är tänt. För er, för Flis!
Har jag inte tagit hjälp av Irmeli tidigare!?
Igår gick Pilo in i transporten så fint! Jag kunde gå under bommen där framme utan att han ryggade tillbaka och for ut, nej han stannade kvar och gick framåt! Sen stod jag där framme med honom och hjälpte honom mumsa hö och jag kunde till och med be honom gå längre in närmare bommen utan att han fick panik och flög ut!
Lyckan är total!
Dessutom har jag köpt en sadel!
Det är inte den perfekta sadeln för oss, men jag har inte pengarna för det just nu. CSN betalar inte ut så mycket i månaden och det är inte så att jag enbart får pengar...
Den är superskön och jag blir väldigt stabil i sitsen och vad jag känt av än så rör den sig inte så mycket. Jag kommer få bygga på med lite filtar under för att trycket ska bli jämnare mot Pilo, men det är lugnt.
Den får även pluspoäng för att jag än så länge inte fått ont i höften av den!
Men, jag får se hur det blir på lång tur. Jag brukar alltid få ont men men.. det får jag leva med. Så länge Pilo mår bra!
Pilos ET kommer på tisdag så ska vi kolla ryggen och nacken igen. Han har inte gett sig med sitt "titta bakåt åt höger". Men Ulrika får komma, sen ska jag ringa vet. Det blir potatis i julklapp till alla i år tror jag... eller är nudlar billigare? På Lidl borde det väll finnas för storpack?
Men Pilos hälsa är viktigare än en matriel jul! Jag tror ändå mer på personliga ting och händelser än att ge bort en sak.
Madame mår bara bra vad jag ser. Hon är fortfarande rullfia och det ser jag som ett gott tecken. Dessutom sprallar hon nästan varje morgon på vägen ut i hagen. Hon har fått nyponpulver i frukost betforet och hon tycker inte det smakar gott, men hon äter det iaf. Om det hjälper återstår än och se. Funkar det så funkar det och då är det bra!
Praktiken är SUPERROLIG! Dock är jag supernervös inför veckan. Min handledare bad mig att göra den här veckans planering! Ik! Jag hoppas det går bra. Jag är duktig på att sätta höga mål och prestationsångesten är på väg, men det går som det går. Bara barnen har roligt så är det betyg nog!
Jag trivs så bra därute. Det är nya utmaningar varje dag, men jag tror aldrig jag skulle kunna lära mig så mycket på något annat ställe. Det finns barn där som verkligen sätter en på prov och får en att tänka till om alla situationer. Många tankar ger det, jag hoppas jag kan ta tillvara på de på rätt sätt bara.
Jag har börjat med min uppgift nu. Jag försöker komma ihåg allt från föreläsningarna nu och hösten har gått så fort och vi har gjort så mycket så jag får gräva lite, men det kommer nog loss om ett tag.
Till Solsara
"Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand."
(Jes. 41:10)
Ljuset är tänt. För er, för Flis!
