vaxlanda

Jag kan inte beskriva hur lågt jag går nuförtiden. Nu är allt bra! Men tidigare idag ville jag bara sjunka genom jorden. Dessutom är så många i klassen besvikna, ledsna, trötta och sjuka. Blir inte mer peppad av det...
Allt kändes helt OK i måndags trotts en oerhört jobbig redovisning, jag kände att mitt innehåll till den var kasst S o B gjorde allt super, vi var sedan med på alla andras dansredovisningar. Det var ganska jobbigt, korta raster och fysiskt krävande, men efter att ha fått världens mysigaste välkomnande av Lilla Ekot då jag hämtade henne på dagis var allt bortblåst!

Vi gick till Mariebergskogen och såg på smådjuren, hästarna, kaninerna, men ack, grisarna var ju inte där dom brukar! Vi gick sedan och lekte i ena lekparken och hon var så modig, hon vågade klättra till den större, heltäckta rushkanan och åka helt själv! Hon gjorde det flera gånger och var så stolt! Hela hon lyste!
Men eftersom det inte gick att undgå att hoppa i vattenpölarna och hon inte hade gummistövlar gick vi hem efter 1000 "sista!". Hon har lärt sig att det kan man ju göra på många saker "sista" gungan, "sista"rushkanan, "sista"sitta-på-stenhästen osv

Vi gick hem och lekte resten av dagen sen. Så skönt att hälsa på henne igen, hon ger mig så mycket energi, lilla stumpan. Dock försvann all den när jag kom till skolan.
Åkte hem tidigare för den huvudvärken jag fick kändes till sist i hela kroppen. Det gjorde ont överallt och till sist orkade jag inte med... Men så fort jag satte fötterna i lägenheten och fick en tycker-om-dig kram av Älskling blev det bra. Tog en varm dush och pratade om allt jobbigt, sedan fick jag en apelsinmilkshake och god mat. Det kurerar det mesta.
Fick tillbaka tillräckligt mycket av mig för att fixa en till dansuppgift. Phew.

Nu försöker jag ha siktet inställt på helgen!
Vill inte tillbaka ner igen!
Imorgon blir en bättre dag!