vaxlanda

Skönt, tjaaa
lugnt, jovisst
men oerhört, oerhört ensamt

S har sagt att jag får åka till henne ikväll, goa hon, men hur tråkigt och ensamt det än är så orkar jag faktiskt inte.
Helgen har rullat på i 300 knyck och hur jag ska orka med att gå upp aptidigt och ta ut hästarna för att sen åka 5 mil till doktorn och sen 7 mil (delvis samma väg) för att komma till jobbet och ha stängningspass vet jag inte.
S U C K!

Så egentligen borde jag inte sitta här utan masa mig ner till stallet för att förbereda så mycket jag bara kan och ta in hästarna. Det vore bara nyttigt för mig för trotts träning under veckan och Zumbapass igår så har jag ätit så dåligt att det nog inte haft någon effekt. Nej, jag har inte köpt något godis!
MEN det hindrar mig ju inte från att baka kladdkaka... Hoppsan!
Och sen det dåliga samvetet på posten

Mamma har åkt till syster nummer2 och kommer hem sent imorgon så jag har bara hunnit träffa älskling några timmar igår. Sen är det ny vecka imorn igen och jag får se honom igen några timmar på fredag. Det suger det med!

Jobbet är inte heller på top 5 listan just nu. Heltid är jobbigt, och det blir inte bättre när jag inte slutar att ta med mig jobbet hem. Måste avskärma mig, hur svårt det än är.
Sen så undrar jag vad jag ska hitta på till sommaren, hösten, framtiden... det visar sig antar jag.
Pengar hoppas jag.

Nej, stallet var det innan jag somnar. Sen kanske jag ska äta något idag med... om jag orkar laga nått.
Ugh... orkar... inte... röra... kroppen.

Det som inte dödar härdar...

Men härdar man ett stål för hårt blir det skört

Mitt fokus senaste veckorna (läs sedan oktober...) är bara något stört.
Vad jag borde göra och vad jag gjort/gör är inte riktigt samma sak. Att jag lyckas med något är ett under!

Xarbetet ligger och surrar runt huvudet hela tiden.
Det ger mig oro, spänning, nervositet, illamående och panik!

Sen denna förbannade invalidiserande ryggvärk på det. Jag blir galen!
Jag blir gråtfärdig.

Förlåt för ett ständigt whinande!
Bara det blir examen snart så blir allt back to normal liksom. På ett nytt sätt... för, back to blir det ju inte.
Efter examen kommer ju en ny värld!

PANIK!


(oooooooiiiiiiiiiiiiik... andas,ANDAS..... fokus,fokus,fokus....)

Hos dig är jag stark
Hos dig är jag underbar
Hos dig har jag allt
Där vågar jag stanna kvar

Tack för all tröst min älskade.
Jag älskar dig så otroligt mycket min man!

Det är tungt just nu, jag går i ett vakuum och i väntan
Trots att jag inte vill, varför räknar jag ner tiden till något så ohyggligt
Kanske för att det är så obegripligt?
Samtidigt som jag mer eller mindre förlikats med tanken nu, tror jag
Det finns ingen återvändo
Det är det enda rätta beslutet
Hon klarar inte en vinter till min vackra Madame

Hon fick iaf en sista vinter precis i sitt tycke
Hon älskar när det blåser och är lite kyligt
Även om hennes ben inte är på hennes sida längre
De kommer hem med henne idag <3
Det blir hela kvällen i stallet idag, bara sitta och sluta ögonen och lyssna på ljudet av ett levande stall
Hästarna som tuggar och rör sig, prasslet av hö
Eller att stå vid hennes sida och känna värmen av hennes tjocka päls och vira in fingrarna i den
och känna hennes doft

Nej, dags att hämta ved, dags att skriva på examensarbetet, dags att dra sig samman igen
Mycket att förbereda idag och det händer inte om jag sitter här

Ta hand om er!

Jag har aldrig tidigare hört talas om det, men det finns tydligen
Jag har mina första VFUdagar och det är underbart, tankvärt och krävande, men det är en utmaning och jag tycker om utmaningar
Har alltid älskat den förskola jag är på och det har inte förändrats
Hade jag kunnat skulle jag tagit anställning där direkt, tyvärr finns det ingen plats och skulle de ha anställt just mig?
Det är många tankar om det just nu
Rektorn för skolan kom idag och hon frågade vilka kommuner jag har tänkt att söka jobb i (jippie jippie jippie!)  Det finns alltså nån som vill ha mig ;)

När jag får lön då ska jag (ej i prioriteringsordning)

*Lägga undan en summa varje månad för lastträning till Pilo
*Köpa snygga ridbyxor
*Köpa snygga kläder
*Lägga undan för sparande
*Lägga undan för smekmånad!

Det är skönt att vara på gården nu i en månad för att få koncentrera mig på hästarna. Jag red igår och sjutton vilken pigg häst. Däremot så är jag lite bekymmrad över hans v. framben. Tidigare så har han problem med h.framben eftersom det var det han sträckte så illa ifjol.
Han har varit lite varm och lite svullen i det. Men det kan bero på många saker tyvärr. Han tappade en sko för två veckor sen och gick utan i några dagar, och han är en sånn ömfoting. Sen fick han ju ny sko på pch han kan bli öm när han är nyskodd också. Sen så har vi ställ om foderstaten och han är känslig för det med tyvärr.
Han är känslig för allt min knäpphäst.
Och är det nån som lider av trottssyndrom så är det han...
"Nu springer vi" "Nu ska jag äta" "Höger!" "Vänster!" "ALDRIG att jag går över den pölen!"

Nej... dags att gå och lägga sig snart

Valet tänker jag nämna med några ord innan bara
Jag skäms för att vara svensk, och jag trodde aldrig jag skulle få uppleva den dag då ett uttalat rasistiskt parti skulle få så många mandat i vår riksdag. USCH!

Det är hårt just nu... Då älskling jobbar enbart med uthyrningen på jobbet (vi är på samma ställe och säsongsarbetar) så har han bara få veckor att jobba, då uthyrningen enbart är öppen på högsäsongen. Resten av tiden så är uthyrningen förlagd till oss på receptionen.
Och han har bara kunnat jobba knappt hälften av tiden då han har fått en jobbig bakterieinfektion i kroppen. Det började med hosta för 3-4veckor sen. Han fick hostmedicin... för det var inte tillräckligt höga värden för att få penicillin. Sen för en vecka sedan svällde lymfkörtlarna upp. Nu går han på penicillin.
Men det hjälper inte nu... Nu kan det kvitta känns det som.
Högsäsongen slutar på söndag. Han har inte mer jobb efter det.
Och tyvärr blir nog hans CSNbidrag lågt med.

Det är tungt.

Men! Glada nyheter.
Hästarna är hemma <3
Så skönt som det känns att de går på sommarbete är det tusan mycket bättre att ha dom hemma, fast det är mer arbete. Få gosa, se och mysa med dom.
Ska hem till gården imorn och plocka blåbär och svamp till frysen.
Först en tur på morgonen, sen på kvällen med pappa. Funderar på att plocka lite så älskling har, men sen svamp för att sälja. I need money!
Plockat igenom en hel del saker för att sälja på loppis. Ja, jag är desperat!
Sen ska jag kolla igenom schemat och sätta upp mig för tider på bemanningscentralen igen. Hej och hå...

Holländarna betalade för Pia nu när de var här och jag fick endel av de pengarna utav pappa.
Nästan hälften gick idag till....
Löparskor!
Jajjemen ni läste rätt, fast jag knappt kan tro det själv!
Men jag måste hålla igång mig och hålla uppe konditionen för att orka med terminen, och för min hälsa självklart.
Sen ska jag ju slå alla tjejerna på nästa Vårrus! Absolut!

Bästa svärföräldrarna var här igår med för att fira att jag fyllt år.
Jag fick resebidrag till Milano!
Älskling fick en hel resa betald när han fyllde år. En fotbollsresa till Milano, och nu fick jag ett generöst bidrag så att jag kan följa med när han åker. Tack,tack,tack.tack!

Nej, dags för sängen, måste ju orka hela dan imorn

Har återupptäckt Kent
Just love

Gamla låtar, gamla minner
nya anknytningar
nya känslor

Höet är inne
Hästarna är nyskodda
Jag har tusen kliande bett på och lika många blåmärken (det är inte lätt att köra Grålle)
Vi ska inte gå in på träningsvärken och min snygga "sportbehå-bränna" fasen,fasen,fasen
Kommer inte kunna ha nån fin klänning i sommar =(
Fast.. Jag ska göra något dumt och farligt imorn, jag och älskling ska åka till "jobbet" och sno en kanot och paddla om det är fint väder.

Svenskar är ett så tystlåtet folk...
På alla år jag gått med alla dessa ärr kan jag bara komma ihåg två, TVÅ, personer som verkligen reagerat och frågat och krävt svar av mig.
Första gången var på BVM då jag skulle göra någon standardundersökning. Hon skulle ta blodtrycket och då var jag ju tvungen att dra upp ärmarna. Hon frågade först hur det var och jag svarade att "jag går på BUP" och tyckte att det var svar nog. "Jamen hjälper det då?" tyckte hon. Då blev jag tyst.
Andra gången var på badhuset och jag och en annan kvinna bytte om i det rummet. Hon tittade på mig och utbrast "du måste anmäla!" och hon såg nog att jag blev förvånad, så hon sa att "du kan inte leva så... " och visade på sig själv mot sina armar. Det kändes riktigt samset då att behöva förklara att jag gjort det mot mig själv. Jag vill inte veta hennes livshistoria då hon gjorde en sådan association.

Men på jobbet där det är turister från höger och vänster i Världen, där får jag så många gånger varje sommar förklara vad och varför. En del tror det är olyckor, andra misshandel men ingen har någonsin trott att det är självinfliktat. Eller så vågar dom inte inleda med det.
En äldre man förra veckan trodde att det var brandskador, men när jag berättar sanningen så kan dom aldrig förstå... varför gör man så mot sig själv?
Och ja... varför? Varför. Jag kan inte förklara det längre för mig själv ens. Jag säger bara att jag hade en mörk period. Och det är väll en del av sanningen.

Jag vill operera mig. Förr sa jag bara nej,nej,nej. För då var det fortfarande min identitet. Det var bestående, det var min smärta och något jag var stolt över. Och något för att utan ord kunna säga till andra att

• ja, jag vet att jag är ful,hemsk,avskyvärd, ser ni inte att jag också tycker det
• jag vet att jag inte förtjänar att leva, ser ni inte att jag jobbar på det
• ja, det gör ont i mig!
• ... hjälp mig

Jag vet bättre nu, jag mår bättre nu
Det är inte längre jag, jag vill bli av med dom

Jag vill inte att du ska se
alla märken på min hud
Jag vill inte ens att du ska le
när jag säger att jag är ful…
Berätta för mig hur man
bryter isen

Kent - Indianer

Det är snart bara ett halvår kvar, sedan ska jag söka jobb
Hur ska jag kunna få jobb såhär? Vem vill anställa någon som ser ut som jag?
Visst har dom bleknat avsevärt!Jag tycker jag är "normal" nästan nu jämnfört med förr...
Benen, brösten, magen syns bara i olika ljus eller när jag fryser.
Men armarna är ju värst och oftast det som visas.
Jag vill inte vara en association för barn som har föräldrar som mår dåligt, eller att föräldrarna ska se och tycka...för det förstår jag ju att dom gör. Det hade jag nog också gjort.
Det är ju inte som tatueringar direkt.

Så många säger att jag är stark, men det är jag inte
Jag hade aldrig blivit frisk utan nära och kära
Min familj, mina vänner och självklart mina fyrbenta
Men jag kan inte nog understryka att det är älskling som burit mig

Ett under att du ser mig
Att du fortfarande ser mig
Ett under att du ser mig
Som någon som kan ge dig nånting
Som får dig att vilja vara min

Kent - Att du vill vara min

Ensam är inte stark

Jag bara älskar min hobby och därför var det såååå kul idag att vara funktionär på träningstävlingen idag! Jag blir bara så sugen själv på att tävla, däremot har jag ju alltid önskat att tävla i pleasure, men jag tror inte Pilo kommer att kunna, han är för pigg helt enkelt. Och som domaren sa... "den häst jag kan sätta upp mitt barnbarn på kommer att vinna". Min systerdotter som är ryttare är jag fortfarande harig för att låta galoppera med Pilo. Han har så mycket motor och vilja fast han är snäll. 
Trail däremot, me wantie! Det är ju så kul! Både att se på och rida. Trail är den grenen där man ska rida över en träbro, öppna grind, galoppera och trava över bommar och rida serpentiner mm, mm. 
Alla var så fina och alla hästar var så duktiga. Däremot undrar jag hur alla ridhus alltid  är fryshus! Till och med pingviner skulle frysa i ridhus. Jag är övertygad om det.

Imorn ska jag kolla upp hagar med Helena till hästarnas sommarbete. Hoppas, hoppas att det inte regnar!

Picasso! Var ska jag börja... jag tål inte människan. När jag är hemma i Årjäng ser jag på det mamma och pappa ser på mest. Idag blev det körslaget.
Moreus mot Picasso.
Jag såg Picassomänniskan i ca 10 min sen kom jag fram till att jag orkar inte se henne mer. Hur falsk och fjompig får man bli? Gråta vid varannan sekund och enbart göra saker för att få flest röster. BLAJ!
Jag var med i Djurens Rätt själv en gång, men jag gick ut, för jag fick känslan av att var man inte vegan och sorterade sitt egen skit till och med så var man usel. Dessutom tyckte jag aldrig att de såg till hela bilden med ALLA djur och deras bild i miljön.
Nej, tacka vet jag WWF! Ja, jag är fadder, både till "en isbjörn" och "en panda".
Dessutom slaktade hon en Nightwishlåt. Det kommer jag aldrig förlåta henne.
Så.... nu har jag gjort mig av med lite aggression. Det var bara tillfälligt och jag satt ju här så nu bara skrev jag.

I skolan går det framåt. Fast det är jobbigt, och jag har nu ungefär en uppgift per vecka + att läsa böcker osv.
Men men... bara några veckor kvar.

Upp

Min uppsatts blev godkänd!
Jag har världens bästa make
Min familj är den bästa, saknar mina syskonbarn så, dom är ju så underbara och jag älskar dom så allihop!
Jag är snart klar med alla julklappar för i år... pust
Snart är det lov, snart ska jag enbart mysa,gosa och vara med alla jag älskar! Kanske jag ska ta ner en bäddsäng till stallet och ta igen förlorat gos?

Ner

Trotts att jag avgudar den vetrinär jag har,hon är så pedagogisk och verkligen bryr sig om varje djur, så har jag
en miljard rakbladsfjärliasr i magen inför fredag!
Bara vill inte höra vad som fattas Pilo, samtidigt som jag måste veta sanningen. Ser bara mardrömsscenariot framför mig! Att han måste bli triangelmärkt, att han har någon åkomma som aldrig kommer att bli bra, att vi måste åka till Karlstad och röntga, att han kommer ha ständigt smärta... allt bara snurrar i huvudet!

Sen så avskyr jag en viss kommunledning i Värmland. Ni är bara egoistiska jävla svin utan någon som helst förståelse för individer och orsak och verkan. Hur ni kan sitta på era poster utan någon som helst respekt för människor, det är för mig helt otänkbart! Ni har ställt till med så fruktansvärt mycket skada att jag skulle vilja spruta ättika i ögonen på er, eller något annat som skulle kunna göra ont (och jag är inte stolt över dom tankarna) men ni har gjort så stor skada på mig och andra! FY!

Sen tänder jag ljus, jag ber och bönar, och jag skickar tusen tankar om dagen till Solsara och F. Jag delar ditt hat för cancer så otroligt. Så många släktingar för mig har försvunnit och varit sjuka. Det är så hemskt.
Men du är en naturkraft min vän!



Så. Det var väll det som var i tankarna idag...

Mitt hjärta går ut idag

Till SolSara och hennes Flis på sjukhuset
Till min NHlärare som var tvungen att ta bort sin älskade häst som fick fång och kolik

Önskar jag kunde hela deras sorg, göra allt bra igen


Tränade med Pilo i fredags och det gick ganska bra, men han har börjat slänga huvudet åt höger igen och det var riktigt svårt att få till bra galoppfattning i högergaloppen.
Har inte fått tag i min ET än, ska pröva ringa snart igen och be henne komma.

Så tacksam över min älskade make som stöttar mig när jag blir osäker på om jag gör rätt eller fel med min häst. Jag vill bara hans bästa och just nu förstår jag inte vad som gör att han betéer sig som han gör.
Att han stannar på vägen (sist vi var ute på 172'an!) och att han slänger huvudet åt höger.

Lastträningen gick superbra! Men när vi nu sätter press på att han ska längst fram till bommen så blir det lite jobbigt. Fast sakta men säkert så ska det nog gå!

Ska fortsätta läsa avhandling nu.

Gud vad jag saknar mina hästar!
Men jag ska åka dit imorgon och gosa... förhoppningsvis är Pia så lugn att jag kan ta Pilo på en tur.
Jag har inte vågat för att jag vill inte stressa upp henne så hon sliter på knäet, men jag kan inte sluta rida Pilo heller.
Mamma och pappa har sagt att hon har rört sig fint, hon travar och busar inte lika mycket i hagen längre, men hon rör
sig och tvekar inte att gå på några ställen och det är positivt. Hon får gå lös in och ut ur boxen så hon få bestämma tempo
och väg själv.

Nu banne mig har skolan börjat!
Våran kursledare brinner som en majbrasa för ämnet och det är enbart positivt, men det blir lite lätt korvstoppning och
av två dagar gådda har jag haft migrän nu två gånger. Det var värst i tisdags, men hej och hå det här ska gå.
Jag letar böcker med blåslampa och det är INTE lätt... några har jag fått tag i och underbara Solsara lånade mig en jag ska läsa i helgen.
Jag har just köpt en på Lycknis, det råkade slinka med 3 Robin Hobb pockets *oooops* när jag beställde.
Men jag har ju just läst klart Soldiers son trilogin och behöver nått nytt att sätta tänderna i.

Well. Det var nog allt för nu, ska sätta mig och gå igenom Ett litet barns dagbok nu

http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article4740196.ab

Jag kommer att släcka.
Kommer ni?

Mamma ringde igår och berättade att de inte hade sett till Bowie på 5 dar, de hade letat och letat men inte sett till honom, frågat grannarna osv.De hade även gått i dikena men inte hittat nått
Bakrundshistoria:Bowie är katten med mer än 9 liv. Träffar vi vetrinären i Årjäng kommer han fram och frågar hur Bowie mår (!). Så ofta har vi fått vara inne med denna katt på 6 år..  Han hamnar alltid i trubbel med alla olika sorters djur. Och det finns bara en katt till i vår by, och det är bara vi som har djur. Så. Nu är det kört tänkte jag.
Nu har det hänt en gång för alla.

Men!
Så ringer mamma och berättar att han kommit hem och äter. Dock så är han helt brun i rumpan...
Det har han varit en gång tidigare för ca 3 veckor sedan. Vi tänkte att han ätit nått olämpligt.
Nu börjar jag tro att han är sjuk..

Sedan blev hästarna skodda i måndags. Toppen tänkte jag! Så ringer amma och berättar att båda haltar. SUCK! Alltså har hovslagaren slagit i sömmen så högt att de är ömma. Helt underbart, för det är ju inte så att Pia för nån månad sedan hade hovböld.... Men det var bra nu. Han erbjöd sig att komma och sko om, men det blev bättre.

Har äntligen inte lika mycket arbeten framför mig!!
Bara tre dansuppgifter och ett temaarbete i drama. Sedan VFU uppgifter men det går ju inte att göra nu..
så. Känns som jag börjar hamna på rätt spår igen, som att världen snurrar runt i rätt varv igen, veckan har varit helt fruktansvärd. Jag har kommit hem och varit helt slutkörd! Har skrattat och gråtit om vartannat och inte vetat vart jag skulle gå, så älskling gjorde det enda rätta och bäddade ner mig. Han fick göra det tre dar i rad.
Vad skulle jag göra utan honom?

Well, väntar på att min väninna ska ringa, för vi ska hälsa på mina hästar <3

Så, nu är det fixat, ska försöka släppa det här med Pilo nu. Har beställt tid så en equiterapeut ska komma och titta på honom nästa måndag redan, sen kommer Solveig för att kolla tänderna lördag samma vecka.
Hoppas att det inte visar något. Att han "bara" är istadig. Vill inte att han ska ha ont någonstans.
Det känns lättare att bota istadighet än att veta att han har en skada som skulle kunna komma tillbaka.

Men nu känns det OK.

Min underbara ridlärare höll med om att det låter okarakteristiskt  av honom att hålla på som han gör. Hon gav mig namnet på en ET som jag har haft på Pilo förr.
Hon har laserbehandlingar, massage och akupunktur. Pilo har fått akupunktur av henne förr. Han tvärsomnade.
Lille gubben... hoppas allt är bra med dig.

Regler:

1. Publicera reglerna på din blogg.

2. Svara på de sex 8-sakerna.
 
3. Meddela de utmanade på deras bloggar. 

8 favoritprogram: 
CSI (Las vegas!), Morden i Midsommer, Simpsons, Top Model, ASPCA (djurpoliser i animal planet, Desperete Housewifes, Vänner, Scrubs Det var svårt ju! Finns säkert saker jag tycker bättre om men inte kommer på nu


8 saker jag gjorde igår:
1. Hjälpte mamma och pappa att bära in nytt golv. 2. Mockade 3. Red. 4 Bar in ved till mamma och mormor 5. Läste en bok, när jag borde ha läst Musikboken! 6. Åt. 7. Körde bil hem 8. Såg på Oceans twelve. Typ så.

8 saker jag ser fram emot: 
Att bli klar med alla skolarbeten, clinicen den 28'e, att träffa Lilla Ekot igen, att äldsta systerdottern snart kommer på besök, att jag och Susan snart ska på spa!, att det ska bli sommar, min systers bröllop!

8 favoritrestauranger: 
Eh? 8? Sunday café, Olssons brygga, Alfies, Andrum, Waynes (chailatte!) sen vet jag inte

8 saker på min önskelista: 
Nytt träns till Pilo, ny hästkärra, mer pengar (!), nya kläder, Monty Roberts eller Neil Gaiman böcker, gå ner 10 kg, träffa mina tjejer igen!, åha ner och hälsa på mina syskonbarn, Amy Macdonalds skiva, festivalbiljett, 1000 mysdagar där det bara är Älskling och jag!
Det var mer än åtta, men det är väll alltid bra med drömmar?

Jag utmanar Sara och Mmajk och Elina!

Boken är så bra!
Tack Tess,Tack! Du e fan guld värd.

Det gick bra idag när vi spelade upp, jag hade konstigt nog mycket pirr i magen när vi började,men allt löste sig sen när vi kom upp "på scen" (vilket var en judomatta). Barnen tycker om våran teater, fast några blev lite rädda för trollen.
Men det känns så bra att allt arbete fick det resultat vi arbetat mot,
Inget gick fel. Förutom lite på en dans, men so what! Ingen utom vi visste hur dansen egentligen skulle se ut =)

Absolut gladast idag är jag över Älskling! Han ringde mig så stolt och sa att han kände sig bättre än vad han gjort på två månader! Han har rakat sig, tvättat håret och gått upp tidigt (för hans del räknat) och ringt universitetet och haft sig.
Det känns som tusen kilo lyfts från mig!
(Och han rakar sig och tvättar håret annars med, det var bara att idag var det speciellt... eller hur ska jag beskriva.. =P )

Lunchade med Karlstaborna idag (syster med familj) och pappa.
Han bjöd på lunchen, men Lilla Ekot, sötungen själv, charmade personalen så på resturangen att hon fick gratis mat! Dom kom även speciellt enbart för att fråga om hon tyckte det var gott. Gullungen!
Hon lade huvudet på sne så hon lutade sig mot min axel för att gosa. Jag följde med dom hem sen och lekte med henne medans pappa hade konferans, sen skjutsade han hem mig.
Så kul att träffa pappa igen.
Har inte varit på gården på ett tag nu. ABSTINENS!
Speciellt efter djuren och faktiskt över att sova i mitt gamla rum. Där hörs inte stadsbruset. Enbart tystnad och välbekanta ljud från mitt vatten element och vinden mot husknuten.
Det känns i hjärtat när jag tänke rpå det.

Men nej... skola imorgon med.
Måste sova.

Jag har blivit sexuellt antastad via telefon!!

Sitter och skakar och ryser fortfarande och äcklets röst vill inte försvinna ur öronen!

Såhär är det, jag har lagt upp en annons på blocket där jag säljer gamla kläder, men även kläder jag inte kan ha som jag knappt använt.
Men iaf... två korsetter.
Så får nån halvtimme sen ringer det på mobilen från dolt nummer. Redan där går varningsklockorna, men min syster har ibland det från jobbet och så. Även några vänner har det.
En mansröst frågar sedan om det är jag som har annons på blocket. Visst.
Sedan frågar han om korsetterna om storlek och så. Inga problem med det, nån som vill köpa till sin fru/flickvän till jul. Men sedan spårar det ur.
Han börjar fråga hur den sitter över brösten, om man behöver BH under och om den är axelbandslös. Vidare om hur det sitter... (massor om hur den känns.)
Sen frågar han varför jag säljer och jag förklarar att det är för att den inte passar längre pga av viktuppgång. Då börjar han fråga om brösten också växte,sedan om jag hellre ville ha mina små bröst och hur det kändes. Om dom hade blivit tyngre och om det kändes av. Jag började nu vilja lägga på och sa att jag var upptagen. Han började ursäkta och fråga om jag tyckte frågorna var underliga, men fortsatte fråga ut om mina bröst och om urringningen var djup på korsetten.
Jag avbröt till sist och sa att jag var tvungen att lägga på... efter mycket om och men gick det..

Jag bröt ihop sedan i älsklings knä

Jag ryser fortfarande

Varför jag inte bad honom dra åt helvete vet jag inte.. jag är så feg.
Sen försökte jag intala mig att han behövde veta allt för att räkna ut om det skulle passa hans fru/flickvän.
Sa att han kunde ringa imorn vid 3-4... Hoppas,hoppas,hoppas Henrik är hemma, eller Annika då. Så får dom svara.

Jag får så många dåliga minnen till liv av det här
Saker jag trodde jag begravt inom mig
Händelser jag vill glömma
Hoppas jag får nån sömn inatt

... Vill bara till Älskling och gråta mer

Gahhh!!

Bara för att jag vill vara smart och göra en grej försvann heeeeeela inlägget jag skrivit.
Förbannat också!

I korthet.

Massa lång predikningar om hur fruktansvärt mycket jag älskar min man. Du är underbar och jag är så stolt över dig, vi kommer ta oss igenom den här hösten och du kommer ta dig igenom skolan!

Även många fina, vackra saker om mina vänninor! Saknar er, älskar er, ni är underbara!

Sen en del om att skolan är status quo och jag längtar efter lovet som fisken utanför vattenskålen längtar efter havet.

Efter det kom en länk till alla kvinnor:

http://www.amandasintima.se/shop/default.asp

Sen skrev jag en hela radda om hur fantastisk den här lilla saken är.
Billig, miljövänlig,sparar massa plats i badrummet och väskan,enkel,bekävmare än allt annat och så smart!
Köp en!

Nå.. det var väll det. Fast tidigare var det ca 1 1/2 sida långt. Nåväl. ni slapp bli uttråkade.
Kramar