Lycka och.... frustration

Min syster är nu gift och bröllopet var helt fantastiskt och underbart!
Jag är så glad över att få se syster yster så lycklig och och var helt bedårande i sin vita klänning!
All lycka till er!

Det var också så kul att få träffa alla underbara syskonbarn igen. Det är så mycket tid jag förlorar med dom pga av avstånd så det är skönt att få tillfällen att träffa allihop.
Och farmor och farfar! Jag fick sitta mittemot dom och brevid syster2 och det var så skönt att få tid med dom. Tack syster för den bordsplaceringen.
Jag var lite nervös för talet och men jag har väll ärvt något av pappa och även fått mycket med mig ifrån estetiskt lärande, för det var inte så farligt när jag väl skulle göra det. Det roliga var att se syster ysters förvånade min när det annoserades för tal och jag skulle hålla. Hihi!
Jag var iaf snällare än syster 2 och 3 som tog upp massa barndomsminnen. Haha.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det som nu är frustrerande och som ligger mycket tungt om hjärtat är att mormor har åkt in till akuten. Igen.
Så jag är på väg dit för att hinna säga hej innan jag åker till jobbet.

Jag vet inte hur jag känner mig just nu

Jag vill helst gå in i autopilot och vakna nästa sommar tror jag...


Mitt hjärtas fröjd och glädje!




Trotts att jag är otroligt besviken på mig själv och andra finns det fyra fyrfota vänner som ALLTID kan få mig glad igen!
Mina underbara, fantastiska djur!
Jag var ute och red Pilo i onsdags och han var helt underbar... Det var även helt underbart. Klar sommarkväll med 1000 och 1 dofter i luften. Jag såg en ormvråk som flög precis över huvudet på mig med en liten snok, eller en mus i näbben. Sen så träffade vi på en årskalv med mamma på vägen. Dock var inte älgkon med på att Pilo och jag var ofarliga så hon vände tillbaka till skogen. Sen såg jag en liten,liten groda
Pilo var underbar, fast han var något piggelin och inte höll koll på fötterna, men får jag bara mer tid nu i sommar ska gräskulan bort och min häst tillbaka i form.
Idag var vi ute och körde med nya kärran, dock kom vi inte så långt för jag hörde att det lät mycket från höger hjul efter ett tag och japp.... jag har en pyspunka på höger däck. Fasen,fasen,fasen!

Imorgon åker jag till syster yster för att hjälpa henne inför det stundade bröllopet på lördag. Även för att förbereda mig själv som tärna. Sen ska jag passa Lilla Ekot som ska vara brudnäbb! Gosetjejen har pratat in till en reklam på lokal kanalen. Hon var överlycklig när hon hörde sig själv hemma i soffan. När sedan nästa reklampaus kom hade hon väntat igen, dock förgäves på att höra sig själv igen... och sedan gått till syster yster och sagt "dom glömde mig"
Söttjejen!

Min älskling är SÅ snygg just nu. Han har klippt sig, färgat håret och rakat sig. Han ser ut som för 6 (eller är det 7?) år sedan då jag såg honom för första gången och blev förälskad. Han är fortfarande lika gorgeus och ser likadan ut. Tänk om jag hade samma tur... + 20 kilo och - piercingar och X antal lager svart  (kajal,hårfrärg,kläder,kängor mm)
Saknar det ibland. Att dra på mig hela utstyrseln och känna känslan igen. Ung och odödlig och totalt nonchalant inför världen. Bara slippa bry mig och gå efter mina impulser... Å andra sidan var det min brist på impulskontroll som startade alltihop för så många år sedan...
Det saknar jag inte!

Just nu saknar jag bara hästarna och katterna... Ligga i sommargräset och lyssna på fåglarna, och lyssna på hästarnas frustande och gräsätande. Sedan brukar Pia komma och puffa på mig och tugga över ansiktet så jag får gräsdreggel överallt. Underbara Madame. Hon visade vad hon tyckte om mig förut. När jag är ute med Pilo får hon stanna i sin box, vilket inte är så populärt. Det klart att hon känner sig åsidodatt och det gör ont i mig.
När jag hade kört klart och tagit in Pilo i sin box och selat av öppnade jag Pias för att ta ut henne först i hagen. Dom är ju så snälla att jag brukar öppna dörren och ropa på dom så får dom gå ut lösa, jag har inga grimmor på hellre nu för att undvika skavsår.
Pia däremot ställde sig i stallgången och tittade surt på mig. Det var som hon tänkte att jag hade hållt på med Pilo och nu fick det vara hennes tur, det är ju hon som är bäst!
Efter gos gick det bra att gå ut ur stallet.
Underbara Madame... Det är så hemskt att se henne ha ont! Det skär i mig och jag får alltid dåligt samvete över att lämna henne i stallet när jag kör eller rider ut.

Nåväl. Jag ska rykta henne tills hon blänker och ta på henne snyggtränset, tror det kommer bli asläckert mot hennes svarta päls, och ta finkort på henne. Det kommer hon tycka om!

Kramar till alla!




Kan inte världen sluta snurra!?

Det har varit så otroligt mycket senaste veckorna!
Praktiken, mormor, systers möhippa, sista skolarbetena och jag vet inte allt!
Men nu börjar saker och ting sakta lägga sig.. istället kommer allt "att göra" i lägenheten fram!

Sen har jag nog gjort något smått onödigt, men ibland måste man unna sig saker!
Jag har köpt ett träns till Pilo ifrån "Tess med snygg-hästarna" som jag brukar säga för att mamma ska förstå vem jag pratar om. Hon har så underbar utrustning till sina hästar! Jag skulle vilja ha alltihop, men jag har inte ekonomin att köpa eller tiden att göra.




Tess med sin häst Martinete med tränset på.
Jag kommer även få med brösta och tyglar i priset! Pilo kommer bli så vacker!

Älskling står i köket och lagar hemmagjord pizza. Älskar honom så!
Idag förtjänar jag att bli bortskämd för jag är förkyld men har ändå tvättat 5 maskiner tvätt och dammsugit+torkat 3 rum och dammtorkar lite skåp och liknande. Sen var jag duktig och gick en promenad på 30 min med Pip förut.
Jag är på G just nu trotts att jag kan somna stående.
Imorgon ska jag till hästarna! Inte träffat Pilo på så länge att jag är helt nervös för att träffa honom igen. Vi ska på clinic för Rolf Carlsson på lördag och jag kan inte sluta tänka på det!
Jag vill, men ändå inte. Jag vet att jag inte kan förvänta mig mycket eftersom han inte har blivit riden mycket på sista tiden, men samtidigt vill jag ta upp tråden där vi var sist.
Men det ska bara bli underbart att rykta och gosa!
Jag kommer inte rida på en gång utan först låta honom springa av sig och göra lite lekar.

Kommer med uppdatering senare


Sköna sommarlov... snart!

Tre dagar kvar, bara tre dagar på den förbaskade praktikplatsen. Men! Vad jag har  glömt att berätta är att min världsbästa syster kan ha fixat praktikplats åt mig på lekterapin på barnsjukhuset där hon bor. Min äldsta syster arbetar och har även arbetat länge med barn fast som barnsjuksköterska. Hon har haft hand om prematurer efter förlossning och småbarns avdelning osv. Just nu arbetar hon på en spädbarnsenhet som heter Timjan. Hon hjälper unga mödrar och mammor som behöver hjälp och stöttning efter förlossning och det första året. Helt underbar människa är hon! Det är alla mina systrar!

Appropå systrar så lyckades jag överaska syster nummer 3! Hon trodde att hon skulle följa med mig och gumma mi som skulle titta på en häst. Gumma mi fick tyvärr avliva sina två i höstas pga av kroniska skada och ålder. Syster svalde betet och vi körde iväg med henne till hennes prins för dagen. En underbar och vacker shirehingst. Shire är den största hästrasen i världen och kan bli uppåt två meter i mankhöjd. Alltså från ryggen och till backen och de väger ca 1 ton (!).
Denna vackra prins för dagen hette Goliat och var vit som snö.
Syster blev överförtjust!
Jag blev glad bara av att se min syster så överaskad och glad.
VI tog en massa fina kort med syster i klänning osv sen fick hon rida den vite springaren.
Dock kunde varken jag eller gumma mi låta bli att pröva på att rida Goliat, så det blev några kort på det med.
Maken till häst har jag då aldrig ridit. Underbart var det!



Har ni sett större leende?
Det är bland det bästa jag nånsin gjort, men det bästa var att se min systers lycka och förvånade min.

Dåliga nyheter under uppdateringen är att mormor åter igen ligger på sjukhus. Hon fick komma hem i torsdags förra veckan med idag blev hon dålig och kl 10 åkte hon in akut med oregelbunden hjärtrytm. Vi vet inte än hur länge hon får stanna den här gången, men jag hoppas hon snart är hemma igen.

Nu ska jag hjälpa karln i huset att laga mat.

RSS 2.0