Drogberoende?
Vaknade med den där ofattbara hemska huvudvärken idag... idag skulle jag även försökt att åka tillbaka till VFU'n, men efter jag gick ut ur dushen höll jag på att svimma. Ljuset från hallen kändes så starkt att jag fick blunda och känna mig fram till soffan och lägga mig ner. Så fruktansvärt ont gjorde det.
Jag ringde till pappa för att fråga om jag vågade köra ut dit och chansa, han sa att jag var läkemedelsförgiftad och skulle åka till akuten. Vi kom överens om att jag skulle ringa läkemedelscentralen. För saken var så att jag tog en ipren så fort jag gått upp och det här var några timmar senare. Läkemedelscentralen beklagade och tyckte jag skulle ringa min läkare igen. Så jag ringde rådgivningen på vårdcentralen som också de blev oroliga och sa att de skulle lämna en förfrågan till läkaren jag var hos i måndags och ringa tillbaka. (Det har dom inte gjort än på ca tre timmar nu).
Däremot hade ju pappa som arbetar på samma ställe som mamma fått henne upprörd och hon ringde mig och sa att hon nu skulle beställa tid hos Peter och därmed basta! Jag försökte lugna ner henne och sa att hon inte alls behövde ringa honom. Peter är en läkare som mina båda föräldrar känner väl. Nehej, nej, hon skulle väll låta vårdcentralen ringa tillbaka, men hon var trött på att jag inte blev frisk och att man inte kan gå såhär länge som jag med influensa/bihåleinflammation/vad-jag-nu-har.
En stund senare ringer dolt nummer på min mobil, äntligen ringer vårdcentralen tänker jag, men nej. Det var Peter.
"Jo din mamma har skickat ett mail till mig" . ( No shit Sherlock! ) Sedan förklarar han att han har gått igenom av vad de skrivit på vårdcentralen och så och jag beskriver hur jag känner mig. "Ja, du kan gå ner till Apoteket nu, jag har skickat in ett recept" Jaha tänker jag. Bara sådär. "Du tar två tabletter tre gånger om dan, så hörs vi sen. Krya på dig"
Peter är väldigt saklig, informell och tar även aldrig i hand utan handskar på. Lite typiskt äldre, överläkare.
Så ner till apoteket och nu har jag penicillin.
Så dagen består av tabletter, tabletter och mer tabletter. På apoteket sa hon "ta dessa mellan måltiderna" jag kunde inte låta bli att svara att jag inte orkar äta så det ska nog inte vara några problem.
Morgon. 1 ssri hämmande, 2 stabiliserande, 2 kåvepenin, nasonex och mollipeck.
Lunch. Mollipeck
Middag. 2 kåvepenin och mollipeck.
Kväll. Nasonex, 2 kåvepenin och mollipeck.
Kan även slänga till Panodil Zapp där också för annars överlever jag inte huvudvärken!
Vad som oroar mig jämnt är att alla mediciner ska krocka med varandra... kan inte säga nog ofta att jag redan går på två receptbelagda. Ringt läkemedelscentralen så ofta att jag kan allt i huvudet bara för att få veta om jag kan äta den eller det. Jag köpte en gång Ompeprasol mot magkattar. Sedan ströläste jag innehållsförteckningen och såg att den krockade mot min ena medicin. Hann ju bara äta nån gång, men ändå. Jag tycker det är läskigt.
Älskling är så sjuk han med. Vi sover i skift om varandra just nu för att kunna få sova. Vi hostar och snarkar båda två och sover oroligt. Det värsta är att inte få gå ut och kunna åka bort... inlåst hemma. Sen att jag är så slut efter att gå runt och ha ont och ha feber. Har några timmar på dan såhär som jag känner mig ganska okej på.
Ska snart lägga mig i soffan och försöka vila igen.
1000 Kramar till er alla. Håll er friska!
Jag ringde till pappa för att fråga om jag vågade köra ut dit och chansa, han sa att jag var läkemedelsförgiftad och skulle åka till akuten. Vi kom överens om att jag skulle ringa läkemedelscentralen. För saken var så att jag tog en ipren så fort jag gått upp och det här var några timmar senare. Läkemedelscentralen beklagade och tyckte jag skulle ringa min läkare igen. Så jag ringde rådgivningen på vårdcentralen som också de blev oroliga och sa att de skulle lämna en förfrågan till läkaren jag var hos i måndags och ringa tillbaka. (Det har dom inte gjort än på ca tre timmar nu).
Däremot hade ju pappa som arbetar på samma ställe som mamma fått henne upprörd och hon ringde mig och sa att hon nu skulle beställa tid hos Peter och därmed basta! Jag försökte lugna ner henne och sa att hon inte alls behövde ringa honom. Peter är en läkare som mina båda föräldrar känner väl. Nehej, nej, hon skulle väll låta vårdcentralen ringa tillbaka, men hon var trött på att jag inte blev frisk och att man inte kan gå såhär länge som jag med influensa/bihåleinflammation/vad-jag-nu-har.
En stund senare ringer dolt nummer på min mobil, äntligen ringer vårdcentralen tänker jag, men nej. Det var Peter.
"Jo din mamma har skickat ett mail till mig" . ( No shit Sherlock! ) Sedan förklarar han att han har gått igenom av vad de skrivit på vårdcentralen och så och jag beskriver hur jag känner mig. "Ja, du kan gå ner till Apoteket nu, jag har skickat in ett recept" Jaha tänker jag. Bara sådär. "Du tar två tabletter tre gånger om dan, så hörs vi sen. Krya på dig"
Peter är väldigt saklig, informell och tar även aldrig i hand utan handskar på. Lite typiskt äldre, överläkare.
Så ner till apoteket och nu har jag penicillin.
Så dagen består av tabletter, tabletter och mer tabletter. På apoteket sa hon "ta dessa mellan måltiderna" jag kunde inte låta bli att svara att jag inte orkar äta så det ska nog inte vara några problem.
Morgon. 1 ssri hämmande, 2 stabiliserande, 2 kåvepenin, nasonex och mollipeck.
Lunch. Mollipeck
Middag. 2 kåvepenin och mollipeck.
Kväll. Nasonex, 2 kåvepenin och mollipeck.
Kan även slänga till Panodil Zapp där också för annars överlever jag inte huvudvärken!
Vad som oroar mig jämnt är att alla mediciner ska krocka med varandra... kan inte säga nog ofta att jag redan går på två receptbelagda. Ringt läkemedelscentralen så ofta att jag kan allt i huvudet bara för att få veta om jag kan äta den eller det. Jag köpte en gång Ompeprasol mot magkattar. Sedan ströläste jag innehållsförteckningen och såg att den krockade mot min ena medicin. Hann ju bara äta nån gång, men ändå. Jag tycker det är läskigt.
Älskling är så sjuk han med. Vi sover i skift om varandra just nu för att kunna få sova. Vi hostar och snarkar båda två och sover oroligt. Det värsta är att inte få gå ut och kunna åka bort... inlåst hemma. Sen att jag är så slut efter att gå runt och ha ont och ha feber. Har några timmar på dan såhär som jag känner mig ganska okej på.
Ska snart lägga mig i soffan och försöka vila igen.
1000 Kramar till er alla. Håll er friska!
Kommentarer
Postat av: E.
Hej gums!!
Läser ikapp lite på din blogg. Ojdå, det låter jobbigt!! Hoppas att du blev frisk/är frisk nu!! Om du vill, kan du läsa på min blogg om en naturläkare jag besökte i veckan. Nu har jag flunsa, men han sade att jag har en infektion som skulle komma att bryta ut efter energibehandlingen han gav mig. Och mycket riktigt, det gjorde det. Jobbigt med feber när det är så varmt, men jag ser det som en utrensning och början på något nytt, en förändring. Läs så förstår du:-)
Kramar!!
/E.
Trackback
