Jag hatar att få mail...
där det står att L har fått annat jobb i Australien och tänkt att stanna hela tiden hennes VISA gäller.
Hon tänker verkligen inte komma till Sverige förns i november.
Lång historia kort, hon fick vatten i sitt ena öra, vilket inte var så bra då hon tänkt utbilda sig till dykinstruktör. Nu visade det sig att hon har permanent skada (jättetråkigt) så hon kan inte dyka mer. Chattade med henne på FB för några dagar sen och hon nämnde det i bifarten, men sen var hon tvungen att gå och lämnade mig med 1000 frågor.
Hon tog inte heller kontakt med mig, jag med henne. Hon har knappt skickat ett enda mail under hela halvåret. Cred för att hon ringde dagen efter Pias kolik. Annars... FU!
Pia äter inte mycket just nu. Vi vet inte om det är tänderna eller "bara" ålder. Tyvärr känns det som ett svar på mina tidigare tankar. Att jag hade velat gett henne ett mer värdigt avslut innan vi tog in dom från betet.
En sista sommar till att sedan gå över till evig sommar.
För Pias del kanske evig vinter snarare... hon älskar vintern. Speciellt om det är ca - 15 och lite yrigt ute. Då springer hon som en fölunge och låter IH. Rullar sig igen och igen i snön. Alltid bäst att låta henne gå ut lös ut ur stallet på vintern, när hon möts av kylan så lättar hon lätt på alla fyra hovarna och ser ut som Bambi på hal is i luften.
Jag har frågat A om jag ska ringa efter bästa vetrinären som finns. Brigit. Jag hoppas hon säger ja. Annars ringer jag nog ändå. Jag funderar på att ringa imorn. Jag behöver råd.
Det är så många som säger att jag ska göra som jag känner, ännu fler som undrar varför jag väntar... varför jag gör som dom säger. Att hon jag skulle låta henne somna nu skulle hålla mig om ryggen och säga att läget var akut till hennes ägare.
Men nånting säger mig att det är fel. Jag skulle nog inte agera som dom ifall det var min häst, men jag hade ändå velat att folk var ärliga när jag lade mitt kärastes liv i deras händer.
Pilos ET kommer snart och ska se på hans bog, han har börjat titta åt höger igen. Suck! Jag ska be Ulrika göra en snabbkoll på Pia när hon ändå är där.
Ifall hon ser/känner nått jag inte kan.
Ska be Birgit gör det med ifall hon behöver komma för tändernas skull.
Ska bli skönt att ha praktik om en vecka. För praktikens skull givetvis, sååå länge sen sist. Men också för att jag kommer bo "hemma" i 5 (!) veckor!
Älskling vet att jag knappt kommer vara hos honom då, tacka gudarna för en så förstående man <3
Jag hatar det här!
Eftersom jag inte säger nått om nånting annat så kan jag enkelt svara att allt är bra. Jättebra. Fick supersvar på en bokrecention jag gjorde.
Det är bara min älskade hästs mående som tynger mig. Som om någon plågsamt skulle rycka ut en nagel i taget... och sen när dom växer ut igen..göra samma sak en gång till...
Hon tänker verkligen inte komma till Sverige förns i november.
Lång historia kort, hon fick vatten i sitt ena öra, vilket inte var så bra då hon tänkt utbilda sig till dykinstruktör. Nu visade det sig att hon har permanent skada (jättetråkigt) så hon kan inte dyka mer. Chattade med henne på FB för några dagar sen och hon nämnde det i bifarten, men sen var hon tvungen att gå och lämnade mig med 1000 frågor.
Hon tog inte heller kontakt med mig, jag med henne. Hon har knappt skickat ett enda mail under hela halvåret. Cred för att hon ringde dagen efter Pias kolik. Annars... FU!
Pia äter inte mycket just nu. Vi vet inte om det är tänderna eller "bara" ålder. Tyvärr känns det som ett svar på mina tidigare tankar. Att jag hade velat gett henne ett mer värdigt avslut innan vi tog in dom från betet.
En sista sommar till att sedan gå över till evig sommar.
För Pias del kanske evig vinter snarare... hon älskar vintern. Speciellt om det är ca - 15 och lite yrigt ute. Då springer hon som en fölunge och låter IH. Rullar sig igen och igen i snön. Alltid bäst att låta henne gå ut lös ut ur stallet på vintern, när hon möts av kylan så lättar hon lätt på alla fyra hovarna och ser ut som Bambi på hal is i luften.
Jag har frågat A om jag ska ringa efter bästa vetrinären som finns. Brigit. Jag hoppas hon säger ja. Annars ringer jag nog ändå. Jag funderar på att ringa imorn. Jag behöver råd.
Det är så många som säger att jag ska göra som jag känner, ännu fler som undrar varför jag väntar... varför jag gör som dom säger. Att hon jag skulle låta henne somna nu skulle hålla mig om ryggen och säga att läget var akut till hennes ägare.
Men nånting säger mig att det är fel. Jag skulle nog inte agera som dom ifall det var min häst, men jag hade ändå velat att folk var ärliga när jag lade mitt kärastes liv i deras händer.
Pilos ET kommer snart och ska se på hans bog, han har börjat titta åt höger igen. Suck! Jag ska be Ulrika göra en snabbkoll på Pia när hon ändå är där.
Ifall hon ser/känner nått jag inte kan.
Ska be Birgit gör det med ifall hon behöver komma för tändernas skull.
Ska bli skönt att ha praktik om en vecka. För praktikens skull givetvis, sååå länge sen sist. Men också för att jag kommer bo "hemma" i 5 (!) veckor!
Älskling vet att jag knappt kommer vara hos honom då, tacka gudarna för en så förstående man <3
Jag hatar det här!
Eftersom jag inte säger nått om nånting annat så kan jag enkelt svara att allt är bra. Jättebra. Fick supersvar på en bokrecention jag gjorde.
Det är bara min älskade hästs mående som tynger mig. Som om någon plågsamt skulle rycka ut en nagel i taget... och sen när dom växer ut igen..göra samma sak en gång till...
Kommentarer
Trackback
